Vad är aktieutdelning?

För den som är en inkomstinvesterare och därför är intresserad av utdelningsaktier är såklart själva aktieutdelningen väldigt fundamental. Just nu är det rapportsäsong, vilket gör att bolagens utdelningsförslag publiceras och aktieutdelning blir ett populärt ämne. Det är just aktieutdelningen som skapar passiva inkomster när man bygger upp en utdelningsportfölj, eller en utdelningsmaskin som vissa kallar det, där slutmålet för vissa är att den ska ge en trygghet, guldkant i vardagen eller till och med generera tillräckligt stora utdelningsinkomster att samtliga månadsutgifter täcks - det som kallas FIRE (Financial Independence Retire Early). Tänkt dig att ha en utdelningsportfölj som genererar 5 000 kr/månad, 10 000 kr/månad eller till och med 25 000 kr/månad år efter år! Förra året genererade min utdelningsportfölj närmar 5 000 kr/månad och mitt kortsiktiga mål är att den ska genera 10 000 kr/månad. 

En aktieutdelning innebär att ett företag delar ut en del av föregående års vinst till sina aktieägare. Det betyder att en aktieutdelning innebär att pengar betalas ut till aktieägarnas depåer/konton och att aktieägarna sedan är helt fria att göra vad de vill med pengarna som delats ut till dem. Ett företags vinst används normalt till att antingen återinvesteras i bolaget för att skap tillväxt eller till att dela ut till ägarna. 

Ett yngre företag som är i tillväxtfasen har oftast ingen utdelning. Ett företag som har funnits ett tag och inte är i samma behov av tillväxt, det som brukar beskrivas som ett moget företag, delar ofta ut en del av sin vinst till sina aktieägare. En del företag är till och med skyldiga enligt lag att dela ut minst 90 % av sin beskattningsbara inkomst, för att inte behöva betala företagsskatt, läs mer om dessa bolag i slutet av detta inlägg.  

Detta är inlägg 1 av 3 i serien Utdelningsinvestering - en introduktion. Alla inlägg kommer att finnas under rubriken Utdelningsinvestering - en introduktion uppe till höger när jag publicerat dem. Länk till nästa inlägg kommer finnas i slutet av detta inlägg när nästa inlägg är publicerat.

Innehåll del 1 - Vad är aktieutdelning?

Inledning  

Vad är en aktieutdelning?

Extrautdelning och bonusutdelningar 

X-dag

Utbetalningsdag

De två anledningarna till att investera i aktier

Kassaflödet är viktigt för utdelningen 

Några exempel på utdelningsaktier 

Inledning

I denna serie av inlägg som bestå av tre delar kommer jag beskriva relativt grundläggande vad utdelningsinvestering innebär samt förklara olika begrepp som är bra att ha koll på för den som är nybörjare inom området utdelningsinvestering och utdelningsaktier. Jag kommer även ge några exempel på utdelningsaktier inom några olika branscher, med olika utdelningsfrekvens och från olika länder. Dessa utdelningsaktier kommer vara en blandning av årsutdelare, hanlvårsutdelare, kvartalsutdelare och månadsutdelare.

Min utdelningsportfölj består av en kombination av årsutdelare, halvårsutdelare, kvartalsutdelare och månadsutdelare. Själva utdelningsfrekvensen är såklart inte det som avgör om en utdelningsaktie är bra eller inte och ska självklart INTE vara det som avgör om man väljer en vissa aktie framför en annan. Månadsutdelare och kvartalsutdelare belönar mig som ägare med fler utdelningar per år jämfört med halvårsutdelare och årsutdelare, vilket såklart kan kännas lockande. Exempelvis om man vill matcha utdelningsinkomsterna med månadsutgifterna. Jag har skrivit ett separatinlägg om just utdelningsfrekvensen där jag även nämner några utdelningsaktier med respektive utdelningsfrekvens.  

"Dividends don´t lie" - för att citera investeraren och författaren Geraldine Weiss

Vad är en aktieutdelning?

En aktieutdelning innebär helt enkelt att ett aktiebolag delar ut en del av föregående årets vinst till sina ägare. Aktieägarna får in dessa pengar på sina depåer/konton och är sedan fria att återinvestera dem, konsumera, spara eller betala räkningar med. I grunden finns det endast två anledningar till att investera sina pengar genom att köpa aktier på börsen. Den ena är just att få aktieutdelningar, alltså att ta del av bolagets vinst genom ett kassaflöde från bolaget, och den andra är möjligheten till kurstillväxt, vilket sedan kan göra att man kan sälja sina aktier med en vinst och använda vinsten till att återinvestera, konsumera, spara eller betala räkningar med. 

Bolagets ekonomi påverkas ej av att någon köper eller säljer aktier

Jag har ibland hört att vissa tror att bolagets ekonomi påverkas när någon köper aktier på börsen. Det är viktigt att påpeka, vilket du säkert känner till, att börsen är andrahandsmarknaden för aktier. När du köper en aktie på börsen får självklart inte bolaget in några pengar, det enda som händer är att ett värdepapper byter ägare. Om ett bolag däremot gör en nyemission får de in nya pengar i sin kassa, vilka kan användas till uppköp av andra bolag, utvecklingskostnader eller något annat. 

En aktie som kostar 10 kr är inte per automatik "billigare" än en aktie för 100 kr

En annan sak jag ibland hör är att en aktie som kostar 10 kr är billigare och per automatik lägre värderad, och därför mer köpvärd än en aktie som kostar 100 kr - vilket såklart är helt fel. Om vi som exempel tar Volvo B är kursen kring 200 kr och de har ca 2 MDR aktier (A-aktier+B-aktier), vilket gör att börsvärdet är kring 400 MDR SEK. Om det istället hade funnits 10 gånger fler aktier, alltså 20 MDR aktier hade aktien istället handlats till kring 20 kr. Hade det, om vi tar det till extremen, endast funnits 10 aktier i Volvo hade kursen varit ca 40 MDR SEK/aktie. En aktie är som bekant en andel av ett aktiebolag. Därför måste jämförelser alltid göras utifrån relevanta nyckeltal. Vinsten per aktie är kanske 0,25 kr för aktien som kostar 10 kr, vilket ger ett P/E-tal på 40, medan vinsten är 10 kr per aktie för aktien som kostar 100 kr, vilket ger ett P/E-tal på 10. Allt annat lika är alltså aktien som handlas i 100 kr 4 gånger billigare än den som handlas i 10 kr, eftersom den har ett P/E-tal på 10 jämfört med den andra aktien som har ett P/E-tal på 40. 

Extrautdelning och bonusutdelning

Ibland händer det att bolag delar ut mer pengar till aktieägarna vid enskilda tillfällen som inte hör till den normala utdelningen. När man studerar en akties utdelningshistorik är det viktigt att veta om bolaget har gjort en bonusutdelning eller extrautdelning, vilket gör att utdelningshistoriken kan se extra bra ut, men egentligen är det kanske bara en tillfällig engångsutdelning som kanske aldrig kommer ske igen eller i alla fall kanske inte de närmsta åren. Som exempel kan vi kolla på Volvo Bs (självklart samma för Volvo A) utdelning de senaste åren, där vi ser ett flertal bonusutdelningar märkta med ett B i en blå cirkel. 

Volvo A och Bs utdelningar inklusive bonusutdelningar senaste åren. Källa: Avanza

Det kan finnas många anledningar till att ett bolag delar ut extra pengar vid enstaka tillfällen, som exempelvis:

• Bolaget har sålt ett dotterbolag och genom det erhållit en större summa pengar som bolaget inte självt har behov av
• Bolaget har genom åren byggt upp en allt för stor kassa som bolaget inte självt har behov av
• Kapitaltäckningskraven inom exempelvis bankbranschen ändras, vilket frigör utdelningsutrymme

X-dag

X-dagen är den dag då en aktie handlas UTAN rätt till utdelningen, alltså exklusive rätt till utdelning, därav förkortningen X-dag. För att du ska ha rätt till utdelningen måste du således äga aktien innan X-dagen. Om en aktie handlas i 50 kr och har en kvartalsutdelning på 1 kr så innebär det att kursen ”allt annat lika” kommer sjunka med 1 kr på X-dagen, eftersom den som köper aktien då INTE har rätt till utdelningen på 1 kr. 

Omvänt behöver man alltså äga en aktie INNAN X-dagen för att få utdelningen. Äger man en aktie och SÄLJER den på X-dagen eller efter det har man alltså fortfarande rätt till utdelningen, eftersom man ägde aktien INNAN X-dagen, vilket är det som avgör vem som har rätt till utdelningen. 

Ubetalningsdag

Utbetalningsdagen är den dag då själva utdelningen betalas ut till aktieägarna. Det infaller oftast några dagar efter X-dagen. Notera att det för utländska aktier kan dröja flera veckor mellan X-dagen och utbetalningsdagen. Det är även viktigt att tänka på att den dagen man som ägare får in utdelningen på sitt konto från utländska aktier är någon dag efter det datum som står som utdelningsdag, i all fall hos min nätmäklare.

Investors X-dag och Utbetalningsdag. Källa: Avanza

Coca-Cola Co's X-dag och utbetalningsdag. Källa: Avanza

De två anledningarna till att investera i aktier  

Kortfattat kan man dela in anledningarna till att investera sina pengar på börsen på dessa två anledningar:

• Erhålla en del av företagets vinst i form av aktieutdelning
• Värdeökningen i aktien tack vare att bolaget växer och ökar sin vinst, vilket ökar bolagsvärdet och således aktiekursen

Värdeökning i aktien 

Den andra punkten av de två ovan är på ett sätt en förenkling av hur aktieinvestering och framför allt aktiemarknaden fungerar, då det är väldigt många faktorer som påverkar värderingen på ett företag, och alltså dess aktiekurs. Det finns givetvis ingen 100 procentig korrelation mellan aktiekursens tillväxt och bolagets ökade vinst. Bara för att bolaget har vuxit med 100 % och vinsten ökat med 100 % innebär det inte per automatik att aktiekursen stiger med 100 %. Börsen handlar om förväntningar om framtiden, makroekonomi, politik, konkurrenter, valutor osv, vilket gör att det är investerarnas framtidsförväntningar som styr värderingen av aktierna på börsen. Om marknadens aktörer tror att vinsten kommer minska nästkommande åren återspeglas det såklart i aktiekursen. 

Mitt fokus som inkomstinvesterare är utdelningen 

Den andra punkten ovan, alltså möjligheten att få en vinst genom att sälja aktier som stigit i kurs, kommer jag inte nämna så mycket mer kring, då jag är en inkomstinvesterare och således är det utdelningarna jag fokuserar på. Att ta del av ett företags vinst genom att få aktieutdelning är huvudanledningen till att jag väljer att investera i en aktie. Detta har de senaste två åren blivit min investeringsstrategi sin går ut på att ha en väldiversifierad utdelningsportfölj där mitt fokus är utdelningsaktier med lite högre direktavkastning. Hur min utdelningsinkomst har sett ut under de två åren jag följt denna strategi går att se här. 

Viktigt att vara ödmjuk med den valda strategin 

Självklart finns det många andra strategier och garanterat de som kommer vara mycket bättre än min valda strategi. Det viktiga för mig är att hitta en strategi som passar mig. För att vara ödmjuk inför min strategi och alltid vara medveten om att inget är garanterat, framför allt inte utdelningen från börsnoterade bolag, har jag alltid detta mantra i bakhuvudet: 

"I have no f*cking idea what I'm doing, but somehow this feels good" 

Som inkomstinvesterare ser jag faktiskt hellre att aktiekurserna sjunker, eftersom jag då investerar när det är rea på börsen och alltså kan köpa aktier till en högre direktavkastning. Direktavkastning förklarar jag mer i detalj i nästa inlägg i den här serien. Utifrån de två punkterna ovan finns det alltså två sätt att generera riktiga pengar, kronor och ören in på kontot, för en aktieinvesterare:

Två sätt att generera riktiga pengar in på kontot som aktieinvesterare:

• Äga aktier som delar ut pengar och få det kassaflödet in på kontot (utdelningsaktier)
• Sälja aktier som troligen stiger i värde och få den vinsten in på kontot (tillväxtaktier)

Notera alltså att det i det andra alternativet ovan krävs att man SÄLJER aktier för att generera riktiga pengar som går att använda till konsumtion, räkningar, nöjen osv. Det första alternativet, att äga utdelningsaktier, innebär i stället att man äger aktier utan syftet att sälja dem, utan syftet är istället få en passiv inkomst i form av aktieutdelningar. Det är där mitt fokus ligger. 

Kassaflödet är det viktiga för utdelningen

Jag nämnde ovan att aktieutdelningen innebär att ett bolag delar ut en del av sin vinst. Egentligen handlar det om att ett bolag delar ut en del av sitt kassaflöde, eftersom det är riktiga kronor (eller USD, CAD, EURO beroende bolag) som betalas ut till aktieägarnas konton. Hur mycket rena pengar som ett bolag har genererat under året kan skilja sig mycket från hur stor vinst ett bolag har, vinsten som redovisas är en bokföringsmässig vinst som påverkas av olika bokföringstekniska justeringar och regler.

Kassaflödet är det som de facto betalar ett bolags utdelningar till aktieägarna

Skillnaden mellan redovisat resultat och kassaflödet

Exempelvis kan vi ta ett fastighetsbolag som under ett år skriver upp värdet på en fastighet med 10 miljoner kr. De kommer då redovisa en vinst på 10 miljoner kr (vi antar för enkelhetens skull att det är det enda som sker i bolaget och vi tänker bort skatter osv), men detta påverkar INTE kassaflödet i bolaget. Inte en enda krona har kommit in på företagets konto när fastigheten skrivits upp med 10 miljoner kr i värde. I detta väldigt förenklade exempel säger vinsten inte så mycket om bolagets förmåga att dela ut pengar till sina ägare. Vinsten är 10 miljoner kr, men kassan har inte ökat alls. 

Ett annat exempel är ett industriföretag som har avskrivningar av maskiner på 5 miljoner kr och då får en kostnad på 5 miljoner kronor i redovisningen, vilket påverkar företagets vinst med -5 miljoner kr, men precis som i exemplet jag nyss nämnde har INTE 5 miljoner kr lämnat företagets konto. Pengarna lämnade företagets konto det/de tillfället/tillfällen då företaget betalade för maskinen. 

De kanske köpte in maskinen för 50 miljoner kr och skriver av den på 10 år. Vid tidpunkten för betalningen År 1 lämnar 50 miljoner kr företagets konto, vilket då såklart påverkar kassaflödet negativt med 50 miljoner kronor, medan resultaträkningen påverkas med -5 miljoner kronor varje år från År 1 till År 10. Jag är ingen expert inom redovisning så se det här mer som en enkel förklaring till skillnaden mellan redovisat resultat och hur kassaflödet i ett bolag påverkas.

REIT

Det är alltså viktigt att skilja på kassaflödet (Cash Flow) och den redovisade vinsten. Detta märks främst i nordamerikanska REITs och BDCs. Kortfattat är REIT’s (Real Estate Income Trust) företag som enbart äger fastigheter som hyrs ut och en del av den hyran de får in delar de sedan ut till aktieägarna. Det finns flera olika typer av REITs. 

För att erhålla skattemässiga fördelar är de enligt lag tvungna att dela ut minst 90 % av den beskattningsbara inkomsten. Som aktieägare i en REIT kan man alltså se sig som en väldigt liten hyresvärd i ett bolag med ibland flera tusentals fastigheter runt om i främst USA. En månadsutdelande REIT som nog de flesta känner till är Realty Income Corp, vilket var den första aktien jag skrev om i min serie av inlägg jag kallar Utdelningsaktie i fokus där jag i varje nytt inlägg skriver om en av alla utdelningsaktier i min bevakningslista.

Ett relativt vanligt begrepp här är tripple-net-lease, vilket innebär att det är hyresgästen som står för alla kostnader förknippade med fastighetsdriften så som försäkring, underhåll, skatter osv.

BDC

BDC står för Business Development Company och är vanligtvis ett företag som hjälper andra bolag att växa och nå sin fulla potential, antingen genom att investera eget kapital och/eller i form av lån. Dessa BDC’s delar sedan ut en stor del av de ränte- och/eller utdelningsinkomster och/eller kapitalvinster som genereras från investeringarna/lånen. Precis som med REITs är de enligt lag skyldiga att dela ut minst 90 % av den beskattningsbara inkomsten till aktieägarna, för att erhålla skattemässiga fördelar. Ett exempel på en BDC är Main Street Capital, vilken jag också har skrivit om i min serie av inlägg jag kallar Utdelningsaktie i fokus.

FFO och AFFO

När det gäller både REITs och BDC’s talar man om FFO eller AFFO för att avgöra hur säker utdelningen är:

• FFO = Funds From Operations
• AFFO = Adjusted Funds From Operations

Både FFO och AFFO är alltså kassaflödesmått. En stor del av de kronor och ören (eller snarare dollars and cents) som hyresgästerna betalar kommer, efter vissa kostnader såklart, delas ut till aktieägarna i fallet med REITs exempelvis.

Stora vinster är ingen garanti för stora utdelningar

Bara för att ett företag gör stora vinster betyder det helt enkelt inte att de garanterat kommer dela ut massor pengar till aktieägarna, eftersom de inte alltid har genererat dessa vinster i form av riktiga pengar in på kontot. Det är viktigt att se till kassaflödet och inte enbart den redovisade vinsten. Speciellt i vissa kategorier av utdelningsaktier är det speciellt viktigt. Självklart kan ett bolag låna upp pengar för att dela ut till aktieägarna, men det kanske inte är det bästa sättet för att man ska anse att bolaget har en sund utdelning. 

Några exempel på utdelningsaktier

Det finns väldigt många utdelningsaktier i världen, tusentals av dem. Här nedan följer sju olika utdelningsaktier som alla har olika utdelningsegenskaper i form av kategori (se min uppdelning på 16 olika kategorier av utdelningsaktier uppe till höger), valuta, utdelningsfrekvens, direktavkastning och utdelningstillväxt för att illustrera den stora bredden av utdelningsaktier. Några av dem tillhör den vänstra huvudkategorin och några av dem den högra i min egen uppdelning av utdelningsaktier. 

• AbbVie (Hälsa - Kvartalsutdelare - US)
• Main Street Capital (BDC - Månadsutdelare - US)
• Telenor (Teleoperatör - Halvårsutdelare - NO) 
• Pepsi Co (Konsument Stabil - Kvartalsutdelare - US)
• Handelsbanken (Bank, Finans, Försäkring - Årsutdelare - SV)
• Power Corporation of Canada (Bank, Finans, Försäkring - Kvartalsutdelare - KA)
• Realty Income Corp (REIT - Månadsutdelare - US)

Inom kort kommer del 2 i denna serie av inlägg jag kallar Utdelningsinvestering - en introduktion. Den delen har titeln Vad är direktavkastning?

Vilken av de två huvudanledningarna är den främsta anledningen till att du äger aktier  - kurstillväxt eller utdelningsinkomst? 

/InkomstInvesteraren