Månadsutdelare, kvartalsutdelare, halvårsutdelare och årsutdelare

Månadsutdelare, kvartalsutdelare, halvårsutdelare och årsutdelare - (utdelningsfrekvensen) 

Innehåll

Inledning
Årsutdelare
Halvårsutdelare
Kvartalsutdelare
Månadsutdelare 
Jämnt kassaflöde och diversifiering
Högre direktavkastning med kvartals- och månadsutdelare
Sammanfattning - Månadsutdelare, halvårsutdelare, kvartalsutdelare och månadsutdelare

Inledning

Utdelningsaktier kan vara antingen årsutdelare, halvårsutdelare, kvartalsutdelare eller månadsutdelare. Genom att kombinera alla fyra typer av utdelningsfrekvenser kommer inkomsten i form av utdelningar bli relativt jämn fördelad under året. För mig handlar det mer om en känsla av att det kommer vara skönare att få in cirka 10 000 kr/månad under årets alla månader istället för att få in exempelvis 30 000 kr en månad och 2 700 kr en annan månad.

Själva utdelningsfrekvensen är självklart inte det som avgör om ett bolag är intressant ur ett utdelningsperspektiv. Det behöver absolut inte vara bättre att ett företag delar ut pengar varje månad istället för en gång per år. En invändning till månadsutdelare är att eftersom det är det föregående årets vinst som delas ut, får man vänta extra längre på att ta del av den, tillskillnad mot om bolaget hade delat ut allt vid ett enda tillfälle, under exempelvis våren. 

Som jag har varit inne på i andra inlägg tycker jag att det är väldigt motiverande att se utdelningarna komma in på kontot mer eller mindre varje dag, vilket de nästan gör nu med tanke på det stora antalet innehav min portfölj består av samt att jag har en relativt stor andel månadsutdelare och kvartalsutdelare.

 

OBS!  - Inget på bloggen ska ses som råd, gör alltid din egna analys och kom ihåg att aktier både kan öka och minska i värde. En utdelning kan sänkas eller helt slopas, de är ALDRIG garanterade!

 

Låt oss se närmare på några exempel på bolag som är årsutdelare, halvårsutdelare, kvartalsutdelare respektive månadsutdelare och vad jag anser vara fördelarna med att äga aktier i min portfölj som täcker in samtliga av de fyra utdelningsfrekvenserna.

 

Årsutdelare 

Att aktiebolag delar ut pengar årsvis till aktieägarna är så det traditionellt har varit på Stockholmsbörsen och som jag får intryck av är det vanliga i övriga Norden och Europa. Det är på ett sätt väldigt rimligt att utdelningen sker vid ett tillfälle per år. Ett bolag gör en vinst för År 1 och delar ut en andel av denna vinst under År 2 till aktieägarna. Förr i tiden när det fanns fysiska aktiebrev fanns det faktiskt utdelningskuponger på dessa som skulle klippas ut och lämnas in på bankkontoret för att erhålla utdelningen. Ordet kupongklippare kommer från det. När allt sköttes manuellt var det förståeligt att det var enklare att dela ut pengar till ägarna vid ett tillfälle per år, då kostnaden rimligen var högre än nu för själva hanteringen av utdelningen till ägarna.

Det är vanligast att utdelningen sker under våren, vilket gör att exempelvis april och maj är stora utdelningsmånader för den som har många svenska utdelningsaktier i sin portfölj. I mitt fall där det kortsiktiga målet är att nå 120 000 kr i utdelningsinkomster per år skulle det då lite grovt uppskattat innebära att kring 40 000 kr i utdelning skulle komma i april, 50 000 kr i utdelning i maj och resterande 30 000 kr skulle fördela sig över årets övriga 10 månader, där utdelningen vissa månader skulle bli väldigt låg eller till och med helt utebli vissa månader. Som utdelningsinvesterare skulle då utdelningen som erhålls under de utdelningsintensiva månaderna under våren användas för att leva på under resterande del av året. Detta är givetvis lite av en förenkling eftersom det självklart måste finnas en buffert. För att ha lite mer trygghet skulle man även kunna välja att alltid leva på förra årets utdelningar, vilket gör att det finns god marginal att vidta nödvändiga åtgärder om flera bolag ställer in utdelningen det året. Som vi sett nu senast med Castellum är en utdelning givetvis aldrig garanterad.   

3 exempel på årsutdelare 

• Volvo (Industri - SE)
• Intrum (Bank, Finans, Försäkring - SE)
• JM (Konsument cykliskt - SE)

Halvårsutdelare 

Halvårsutdelarna delar ut pengar till aktieägarna två gånger per år. Det finns en del halvårsutdelare i Sverige. Dessa kallas på engelska för ”semi-annual dividend stocks”. Det är främst i Storbritannien det är vanligt med den här utdelningsfrekvensen, är min bild. I mitt fall skulle alltså dessa utdelningsaktier tillföra ett lite mer jämnt kassaflöde av utdelningar under året, men det skulle fortsatt vara några månader då utdelningarna är väldigt stora medan utdelningen fortfarande kommer vara väldigt låg andra månader.

Även på Stockholmsbörsen finns det ett flertal bolag som har valt att dela upp aktieutdelningen på vår och höst, där vissa har gått över till det nu under de senaste åren.

3 exempel på halvårsutdelare 

• Clas Ohlson (Konsument cykliskt - SE)
• Investor (Investmentbolag - SE)
• Telia (Teleoperatör - SE)

 

Kvartalsutdelare 

Efter att ha studerat ett antal amerikanska och kanadensiska utdelningsaktier, dit fokuset snabbt vänds för den utdelningsintresserade, inser man snabbt att det är väldigt vanligt med kvartalsutdelning där. Jag skulle absolut tro att det är den absolut vanligaste utdelningsfrekvensen i dessa båda länder. Som aktieägare får du alltså utdelning vid fyra tillfällen per år, alltså ett ännu jämnare kassaflöde under året.

Ett relativt populärt sätt att investera i utdelningsaktier är att skapa en portfölj av kvartalsutdelare (minst 3 olika bolag krävs som delar ut under olika månad) som tillsammans skapar ett kassaflöde av utdelningar varje månad. Tre kvartalsutdelare som delar ut under olika månader i respektive kvartal, som exempelvis Bolag A, Bolag B och Bolag C här nedan, leder till en portfölj med månadsutdelning.

Bolag A delar ut i Jan, April, Juli och Okt

Bolag B delar ut i Feb, Maj, Aug och Nov

Bolag C delar ut i Mars, Juni, Sept och Dec.

Totalt innebär det att årets samtliga månader omfattas av utdelningar från dessa tre kvartalsutdelare, se nedanstående bild:

 

5 exempel på amerikanska och kanadensiska kvartalsutdelare

• Coca Cola (Konsument stabil - US)
• T Rowe Price (Bank, Finans, Försäkring - US)
• BCE Inc (Teleoperatör - KA)
• Ares Capital Corp (BDC - US)
• Enbridge (Energi, Råvaror, Allmännytta - KA)

 

På Stockholmsbörsen har vi numera relativt många kvartalsutdelare. Exempelvis är samtliga preferensaktier och D-aktier kvartalsutdelare, vad jag vet. Vissa fastighetsbolag delar även ut pengar varje kvartal på sina stamaktier. 

3 exempel på svenska kvartalsutdelare

• Sdiptech Pref (Preferens - SE)
• Diös (Fastighetsbolag - SE)
• Corem Pref (Preferens - SE)

 

Som inkomstsinvesterare känns det betydligt mer motiverande att mer frekvent under året, och för den delen även snabbare efter att ett aktieinköp görs, få en utdelning utbetald in på kontot som kan sättas i arbete i ännu fler aktier. Även om själva utdelningen är ett nollsummespel då kursen, allt annat lika, sjunker med beloppet på utdelningen. Att utdelningen kan återinvesteras snabbare anser jag är en stor fördel med kvartalsutdelarna, även om det kanske inte är helt rationellt. 

Jämför vi detta med att behöva vänta närmare ett år på att se pengar komma in på kontot, vilket är extremfallet då man köper aktier i en årsutdelare dagen då aktien handlas utan rätt till utdelningen, så tror jag att det går att hålla med om det resonemanget. Genom att kombinera årsutdelare, halvårsutdelare och kvartalsutdelare kommer kassaflödet från utdelningsportföljen komma i en ännu mer jämn takt där varje månad kommer att vara en utdelningsmånad förutsatt att man kombinerar årsutdelare och halvårsutdelare med att ha minst några kvartalsutdelare som delar ut under olika månader, för att på så sätt täcka in årets samtliga månader. Se exemplet med de tre kvartalsutdelarna lite längre upp i detta inlägg.

Månadsutdelare 

Den typen av utdelningsbolag som kanske är minst känd bland svenska utdelningsinvesterare är månadsutdelare. Av alla månadsutdelande bolag jag har i mina bevakningslistor (jag har till och med en bevakningslista som heter just Månadsutdelare) är nog kring 95 % amerikanska aktier och kanadensiska aktier. De är såklart betydligt större länder än Sverige, men det känns även som att det i dessa båda länder finns ett större fokus på att ge investerarna en möjlighet att vara just inkomstinvesterare genom att investera i denna typ av bolag där en regelbunden utdelning till ägarna är en av de främsta anledningarna till att äga aktien i fråga. Värdeökningen är ofta relativt begränsad, vilket såklart är nackdelen, medan fördelen är att direktavkastningen ofta ligger i det högre spannet, 5-10 %. Kanske går det att hävda att Nordamerikanska bolag är mer aktieägarvänliga, vilket gynnar oss inkomstinvesterare i form av höga utdelningar från specifika typer av bolagsformer som vi inte på samma sätt har här i Sverige.

 

REITs och mREITs

Ofta är det inte ”vanliga” bolag som faller in under kategorin månadsutdelare. Med det menare jag att det i inte finns (vad jag vet) något industribolag eller teleoperatör exempelvis som är månadsutdelare. De flesta är REIT’s, mREIT’s (mortgage REIT’s) och liknande bolag där bolaget till stor del finns för att inkassera exempelvis hyror, räntor, utdelningar, royaltyavgifter osv för att sedan skicka vidare dessa till aktieägarna. Ett vanligt begrepp för denna typ av företag är Pass-Through Entity. Jag kanske inte använder den termen helt rätt, men jag tänker att bolaget mer fungerar som en juridisk person vars främsta syfte är att samlar in exempelvis hyror och sedan skickar dem vidare till aktieägarna på ett skattemässigt effektivt sätt.

Split Share Funds/Corporations 

I Kanada finns även en, för oss i Sverige, ännu mer okänd och speciell form av tillgångsslag som heter Split Share Funds eller Split Share Corporations. Framöver kommer jag göra en längre genomgång av hur dessa fungerar och om jag anser att de är intressanta att investera i för att skapa utdelningsinkomster. Även dessa är månadsutdelare och har ofta en väldigt hög direktavkastning. Kring 10 % är inte ovanligt. Är detta då den okända vägen för att få stora utdelningar? Nej, risk och avkastning är som bekant alltid sammankopplat. Dessa behöver man verkligen sätta sig in i och förstå hur de fungerar, för att förstå riskerna. En andel i en Split Share Fund är inte aktier i ett företag på traditionellt vis, utan kan snarare beskrivas som andelar i en Closed-End Fund vars primära syfte är att generera en hög direktavkastning. Ju mer exotiskt det blir, desto svårare blir det tyvärr att investera i för oss i Sverige. Sedan en dryg månad tillbaka går det inte längre att köpa ”aktier” i majoriteten av dessa Split Shares hos de stora nätmäklarna i Sverige. Uppföljning kommer när jag vet mer. De håller just nu på att utreda om de kan fortsätta distribuera dessa värdepapper, säger de. 

 

Svenska månadsutdelare 

För bara något år sedan fick vi vår första månadsutdelare på Stockholmsbörsen. I nuläget är de två månadsutdelarna Cibus Nordic Real Estate som äger och förvaltar fastigheter där den absoluta majoriteten av hyresgästerna är livsmedelskedjor och SBB B som primärt äger och förvaltar samhällsfastigheter, alltså fastigheter som hyrs ut till staten och kommuner.

5 exempel på månadutdelare

• SBB B (Fastighetsbolag - SE)
• Cibus Nordic Real Estate (Fastighetsbolag - SE)
• Realty Income (REIT - US)
• Firm Capital Mortgage Investment Corp (Månadsutdelare - KA)
• Global Dividend Growth Split Corp (Split Share - KA) 

Jämnt kassaflöde och diversifiering 

Genom att lägga till månadsutdelare till en utdelningsportfölj bestående av kvartalsutdelare, halvårsutdelare och årsutdelare går det att skapa både ett jämnt kassaflöde i form av utdelningar under årets samtliga månader och samtidigt få en bra riskspridning tack vare en diversifiering i form av:

• Branscher
• Valutor
• Länder

 

Vi är vana att få ett kassaflöde in på kontot månadsvis i form av lön, pension, bidrag osv. De flesta av våra räkningar betalar vi månadsvis. Det är troligtvis därför det är lockande att få in utdelningar i ett relativt jämnt flöde på månadsbasis. Egentligen spelar det ingen roll om man får in 10 000 kr en gång i månaden eller 30 000 kr en gång per kvartal eller 120 000 kr en gång per år.

Det handlar nog mest om känslan av att ha ett stadigt kassaflöde som kommer i den takt man är van vid och som matchar med att räkningarna ska betalas. Den stora fördelen med utländska utdelningsaktier är att det är betydligt vanligare med kvartalsutdelare och månadsutdelare i Nordamerika än i Sverige. På köpet får man en bred diversifiering då det går att få exponering mot bolag i fler branscher, olika valutor och länder. I min utdelningsportfölj finns det bolag som med råge täcker in alla typer av utdelningsfrekvens och utdelningarna kommer tack vare det in med ett relativt jämnt flöde under årets månader. Våren är såklart överrepresenterad, vilket syns här. Det ökar min motivation till att fortsätta, framförallt när jag jämför utdelningen idag jämfört med för ett år sedan. Då inser jag att inkomstinvestering i form av utdelningsaktier verkligen passar mig!

 

Högre direktavkastning med kvartals- och månadsutdelare 

En investerare som jag, med fokus på inkomstgenererande aktier - mer känt som utdelningsaktier -gillar aktier med lite högre direktavkastning. Jag investerar gärna en del av portföljen i aktier med hög direktavkastning idag, som jag inte anser är för riskfyllda. Självklart har jag en del aktier med låg direktavkastning och istället hög utdelningstillväxt. Jag gillar bred diversifiering - portföljen består av ett hundratal bolag. När det gäller att få exponering mot en högre direktavkastning så kan kvartals- och månadsutdelare bidra till detta, då många av dem har en direktavkastning på mellan 5-10 %. Som inkomstinvesterare blir det därför naturligt att söka sig till denna typ av aktier, i alla fall för mig.

Sammanfattning - Månadsutdelare, kvartalsutdelare, halvårsutdelare och årsutdelare 

Det finns alltså fyra typer av utdelningsfrekvenser bland utdelningsaktier. För att skapa ett så jämnt kassaflöde per månad som möjligt väljer jag att investera i många kvartalsutdelare och månadsutdelare. Kvartalsutdelare finns det främst i USA och Kanada, men numera har vi relativt många kvartalsutdelare även i Sverige, även om det är väldigt koncentrerat till preferensaktier, D-aktier och fastighetsbolag.

När det gäller månadsutdelare är de absolut mest vanliga i USA och Kanada. Här i Sverige har vi i nuläget endast två bolag som delar ut månadsvis, Cibus Nordic Real Estate och SBB B. Det är dock intressant för mig som inkomstinvesterare att se att månadsutdelarna har kommit till Stockholmsbörsen och förhoppningsvis kommer fler bolag införa månadsutdelning. Framförallt i bolag inom kassaflödesintensiva branscher med relativt stadiga månatliga kassaflöden, som just fastighetsbranschen, kanske vi med tiden får se ännu fler månadsutdelare – det hade jag tyckt vore trevligt!

I min utdelningsportfölj som består av ett hundratal bolag har jag en kombination av års-, månads-, kvartals- och årsutdelare. Det gör att mina utdelningsinkomster blir mer jämnt fördelare under året. Vilken utdelningsfrekvens ett bolag har är absolut inget som är avgörande för hur bra en utdelningsaktie är eller hur säker den framtida utdelningen är. Se därför inte utdelningsfrekvensen som det avgörande i valet av utdelningsaktier i en utdelningsportfölj.

5 fördelar med att kombinera årsutdelare, halvårsutdelare, kvartalsutdelare och månadsutdelare 

• Jämnare kassaflöde under året
• Naturlig diversifiering i länder, valutor och branscher
• Ökad motivation eftersom utdelningen kommer mer frekvent
• Kortare tid från investering till första utdelningen
• Utdelningen kommer återinvesteras löpande under året alla månader, vilket gör att man inte riskerar att återinvestera allt när börsen är som dyrast och behöver därför inte tänka på att försöka tajma återinvesteringen av utdelningen, eftersom man varje månad (eller till och med vecka) kommer återinvestera nya utdelningar som kommit in på kontot

OBS!  - Inget på bloggen ska ses som råd, gör alltid din egna analys och kom ihåg att aktier både kan öka och minska i värde. En utdelning kan sänkas eller helt slopas, de är ALDRIG garanterade!

 

Vilken utdelningsfrekvens föredrar du och håller du med om att det känns mer lockande att äga månadsutdelare framför årsutdelare, även fast utdelningsfrekvensen egentligen inte ska vara det som avgör?

 

/InkomstInvesteraren