7 största riskerna med min utdelningsstrategi

7 största riskerna med min utdelningsstrategi - del 2

Det här är den andra delen av totalt tre delar, där jag skriver om min syn på vad jag anser vara de 7 största riskerna med min utdelningsstrategi. Det finns givetvis många fler risker än de jag tar upp i mina inlägg - kommentera gärna! Del 1 publicerades 14 januari och den sista delen, del 3, publiceras inom kort där jag även kommer ha med en sammanfattning av alla 7 riskerna. De 7 riskerna jag skriver om är:

Sänkt utdelning - Del 1
Slopad utdelning - Del 1
Valutakurser - Detta inlägg
Skatter - Detta inlägg
Gå miste om kurstillväxt och utdelningstillväxt - Detta inlägg
Räntan - Del 3 (publiceras snart)
Lagar och regleringar - Del 3 (publiceras snart)

3. Valutakurser

De valutorna jag främst är exponerad mot

Valutakurser går, liksom aktiekurser, upp och ner. På samma sätt som att valutakurser är en risk är de också en möjlighet. Det berömda myntet har som bekant två sidor. I mitt fall är jag främst exponerad mot USD och CAD eftersom majoriteten av min portfölj består av aktier noterade i dessa båda länder. Anledningen är att utbudet av intressanta utdelningsaktier är mycket större där. Ser jag till mina utländska innehav är ca 80 % just amerikanska och kanadensiska aktier. Övriga valutor jag är exponerad mot är Euro, NOK och DKK, om man endast ser till vilken valuta aktierna i min utdelningsportfölj handlas i.

Vad en lägre valutakurs leder till

Om exempelvis USD-kursen sjunker med 20 % kommer värdet på mina aktier som är noterade i USA sjunka kraftigt. Det påverkar därför värdet på min utdelningsportfölj. Inte nog med det, mina utdelningar från de amerikanska aktierna kommer minska när de betalas ut till mitt konto eftersom de då växlas till SEK.

Ett räkneexempel då SEK stärks mot USD

Om vi tänker att jag köper aktier i ett amerikanskt bolag och de kostar 50 USD/aktie och delar ut 0,75 USD/kvartal betyder det att den årliga utdelningen är 3 USD, alltså är direktavkastningen 6 % (3 USD/50 USD). Om vi antar att valutakursen vid inköpstillfället är 10SEK/USD, betyder det att jag betalade 500 kr/aktie. Den första utdelningen efter mitt inköp kommer betalas ut till mitt konto två månader efter inköpet, antar vi i det här exemplet.

Under tiden fram till utbetalningen av den första utdelningen för mig har USD-kursen sjunkit med 20 % till 8 SEK/USD. De 0,75 USD jag får i utdelning/aktie kommer nu ge mig 6 kr (0,75USD/aktie*8 SEK/USD) istället för 7,5 kr (0,75USD/aktie*10SEK/USD) som var fallet vid inköpstillfället . Direktavkastningen beräknas genom att ta utdelningen på årsbasis delat med aktiekursen. I det här fallet betyder det att beräknat på den utdelningen jag de facto får två månader efter mitt aktieköp blir nu direktavkastning alltså bara 4,8 % (24 kr/500 kr). Det går självklart även att räkna ut genom att ta den ursprungliga direktavkastningen multiplicerat med summan av 1 minus den procentuella förändringen i USD/SEK-kursen, i det här fallet 20 %, vilket alltså blir 6 % * 0,8 = 4,8 %.

Samtidigt som utdelningen och direktavkastningen i SEK räknat har sjunkit har även värdet på aktien omräknat till SEK sjunkit från 500 kr till 400 kr om vi antar att aktiekursen inte rör sig något. VIKTIGT ATT NOTERA är att direktavkastningen för en amerikanska investerare i samma exempel givetvis fortfarande är 6 %. Aktiekursen är oförändrad på 50 USD precis som att utdelningen på 0,75 USD/kvartal är oförändrad, vilket ger en utdelning i årstakt på 3 USD och 3 USD/50 USD är lika med 6 %.

Ett räkneexempel då SEK försvagas mot USD

Det här inlägget handlar just om riskerna, men som det är ganska enkelt att förstå fungerar valutakursen på motsatt sätt när den går i andra riktningen. Om SEK/USD-kursen hade ökat med 20 % till 12 SEK/USD hade direktavkastningen för en svensk investerare stigit till 7,2 % eftersom kvartalsutdelningen i SEK blir 9 kr (0,75USD/aktie*12 SEK/USD). Den årliga utdelningen omräknat till årsbasis blir då 36 kr och eftersom vi betalade 500 kr/aktie blir direktavkastningen 7,2 % på det investerade kapitalet. Aktierna har samtidigt ökat i värde med 20 % omräknat till SEK, alltså 600 kr. I detta exempel förutsätter vi att varken utdelningen eller aktiekursen i USD förändrats, vilket såklart innebär att direktavkastningen för den som nu, när USD/SEK-kursen är 12 kr, vill köpa aktier gör det till samma direktavkastning som tidigare, alltså 6 %. Detta eftersom utdelningen i SEK har ökat med 20 %, men det har även aktiekursen gjort, och 36 kr/600 kr = 6 %.

Störst risken för den som lever på portföljen

En lägre valutakurs på exempelvis USD och CAD kommer alltså betyda både att portföljvärdet minskar och utdelningsinkomsten minskar. För mig som är en inkomstinvesterare blir jag såklart främst påverkad av att utdelningsinkomsten minskar. Om man redan har uppnått FIRE och helt och hållet lever på utdelningsinkomsten från utdelningsportföljen kommer det här såklart skapa en del problem, framförallt om man har en liten marginal. Därför är det viktigt att räkna på utdelningen i SEK vid en mer "normaliserad" valutakurs. Exempelvis ta 10 års snittet, eller ännu längre, och utgå från det när man prognosticerar sina utdelningsinkomster snarare än att räkna på en hög valutakurs när man omvandlar utdelningarna till SEK.

Föredrar låga valutakurser under uppbyggnadsfasen

För mig som är i uppbyggnadsfasen av min utdelningssnöboll vill jag köpa utdelningsaktier när kurserna är så låga som möjligt. Lägre valutakurser på exempelvis USD och CAD skapar därför snarare mer intressanta köplägen för mig. Självklart är det också beroende av hur aktiekursen har utvecklats.

Under exempelvis 2022 såg vi en kraftigt stärkt USD och CAD. Det gjorde att det, trots att aktiekurserna på många nordamerikanska utdelningsaktier sjönk med 20-30 %, ändå inte kändes som fantastiska köplägen just på grund av den kraftigt stärkta USD:n och CAD:en.

Har valutan att tacka för 2022

Som jag skrev om i min sammanfattning av Mitt utdelningsår 2022 var det främst tack vare den kraftigt stärkta USD:n och CAD:en som min utdelningsportfölj endast minskade med 0,43 %, trots det turbulenta börsåret där breda index slutade kraftigt ner. Det var även en starkt bidragande faktor till att min utdelning steg med 320 % 2022 jämfört med 2021, vilket ledde till att min utdelningsportfölj genererade närmare 60 000 kr i utdelningar förra året. Det är hälften av mitt kortsiktiga mål att utdelningsportföljen ska generera 10 000 kr/månad i utdelningsinkomst.

Valutakurser påverkar så mycket mer

Valutakurserna påverkar givetvis även samtliga börsnoterade bolags verksamhet på många andra sätt som är svåra att överblicka. Ett svenskt bolag som har sina kostnader i SEK men säljer sina varor och tar betalt i USD gynnas såklart av en stärkt USD och missgynnas av en svagare USD. Det är väldigt många faktorer som påverkas av valutakurser, vilket gör att jag inte lägger allt för mycket vikt vid valutakursen.

Självklart känns det exempelvis mindre lockande att köpa kanadensiska aktier när den kanadensiska dollarn har gått från 7 SEK/CAD till 8 SEK/CAD, men som alltid måste man väga in mycket annat i sitt köpbeslut.

4. Skatter

ISK och KF

Jag äger mina svenska utdelningsaktier i en ISK (Investeringssparkonto) och de utländska utdelningsaktierna äger jag i två olika KF (Kapitalförsäkring). Dessa utgör tillsammans min utdelningsportfölj. För den som är intresserad av att veta varför jag äger svenska och utländska utdelningsaktier i olika kontotyper finns det många bra artiklar på ämnet och jämförelser mellan de båda kontotyperna.

Schablonbeskattning

Båda dessa kontotyper är schablonbeskattade, vilket betyder att man årligen betalar en skatt baserad på en fjärdedel av värdet vid fyra tillfällen per år (vid ingången av varje kvartal) plus insättningarna under året. Det spelar alltså ingen roll hur mycket man fått i utdelningar, om man sålt aktier med vinst eller om man sålt aktier med förlust. För mer information läs exempelvis här.

Golvnivå och schablonskatten 2022

Skatten baseras på Statslåneräntan per den 30 november året innan. Till det lägger vi i nuläget på 1 procentenhet. Det finns sedan några år tillbaka även en golvnivå på 1,25 % för schablonintäkten, vilket är det som sedan beskattas med 30 %. År 2022 slog vi i golvnivån, vilket betydde att schablonintäkten var 1,25 % som alltså sedan beskattas med 30 %, vilket betyder att schablonskatten för ISK och KF år 2022 var 0,375 %. En portfölj värd 100 000 kr under hela året (där inga nya insättningar gjorts) beskattades med 375 kr och en portfölj värd 1 miljon kr under året (där inga nya insättningar gjorts) beskattades med 3 750 kr.

Schablonskatten 2023

Nu år 2023 har den rörliga delen i beräkningsunderlaget stigit, alltså Statslåneräntan. Det betyder att schablonintäkten blir 2,94 % i år, som beskattas med 30 %, vilket betyder att schablonskatten blir 0,882 % för 2023 för ISK och KF. Skatten på ISK och KF är alltså 135 % högre i år jämfört med förra året. Dock sker ökningen från en låg nivå, eller närmare bestämt från den absolut lägsta nivån schablonskatten kan vara, med tanke på införandet av golvnivån för några år sedan.

Statslåneräntan - den rörliga delen i schablonintäkten

De senaste åren har Statslåneräntan, precis som ränta överlag, varit låg. Backar vi till exempelvis november 2007 var den 4,13 %, vilket skulle betyda en schablonintäkt på 5,14 % och en schablonskatt på 1,54 %. I november 1997 var Statslåneräntan 6,51 %, vilket skulle betyda en schablonintäkt på 7,51 % och en schablonskatt på 2,25 %. ISK infördes 2012, men det är viktigt att vara medveten om att schablonskatten kan bli betydligt högre än den nivån vi haft de senaste åren.

Utdelningar i ISK och KF

Det som är viktigt att känna till för den som har en utdelningsstrategi är att själva utdelningen från aktierna man äger i både ISK och KF är skattefri, till skillnad mot en vanlig depå där man betalar 30 % kapitalskatt på aktieutdelningar. Dock ingår såklart själva utdelningsbeloppet i värdet på kontot vid de fyra mättillfällena under året. Allt annat lika kommer aktiekursen sjunka med ett belopp motsvarande utdelningen, så det har marginell betydelse.

Utländsk källskatt

OBS! När det gäller utländska utdelningsaktier dras det i de allra flesta fallen en källskatt på utdelning. Den kan vara exempelvis 15 %, men även högre i vissa länder. Amerikanska aktier har en källskatt på 15 %, vilket betyder att den amerikanska skattemyndigheten drar 15 % skatt. Om man äger sina utländska aktier i en KF kommer dock nätmäklaren/banken själv begära tillbaka denna skatt, vilket dock hittills normalt brukar ta något år.

Positiva nyheter om den utländska källskatten

En positiv nyhet som kom relativt nyligen är att Avanza meddelat att de kommer återbetala den snabbare än innan medan Nordnet redan har varit snabbare på det. Här går det att läsa om Nordnets återbetalning av utländsk källskatt från 1 jan 2023 och här går det att läsa om Avanzas nyhet gällande snabbare återbetalning av utländsk källskatt Jag har även läst att någon storbank är väldigt snabba på att betala tillbaka den utländska källskatten.

Höjd utländsk källskatt har förekommit

Risken är framför allt att de utländska skattemyndigheterna höjer källskatten, vilket exempelvis skedde i Finland med start den 1 jan 2021 då källskatten höjdes med 20 procentenheter. Även om den återbetalas vill man såklart hellre ha hela utdelning, eller i alla fall en större del av utdelningen direkt, så att de pengarna kan sättas i arbete genom att återinvestera i fler utdelningsaktier.

Utdelningsstrategi vid högre Statslåneränta

Om man har en utdelningsstrategi där aktierna har en direktavkastning på 3 % och schablonskatten exempelvis är 1,54 %, som den skulle ha varit om det fanns ISK 2007, betyder det att mer än 50 % av utdelningsinkomsten skulle försvinna i skatt. Detta kan då jämföras med 30 % i skatt som dras på en vanlig aktiedepå. Som långsiktigt utdelningsinvesterare anser jag att det är viktigt att vara medveten om att vi har befunnit oss i en lågräntemiljö under många år nu. Sedan ungefär ett år har dock räntorna börjat röra sig uppåt, Räntor rör sig, som det mesta, upp och ner. Det viktiga är att se vad snittet är på schablonskatten över en 10 årsperiod (eller längre) för att få en lite mer representativ bild.

Kontentan är helt enkelt att om schablonskatten är väldigt hög krävs det en högre direktavkastning för att det ska vara motiverat att äga utdelningsaktierna på ISK/KF.

Förändringar i ISK-beskattningen sedan införandet 2012

Politikerna har sedan 2012 genomfört en hel del förändringar i skatten, som exempelvis golvet på 1,25 % gällande schablonintäkten, vilket betyder ett golv för skatten på 0,375 % då skatten är 30 % på schablonintäkten. Nu senast talades det under valrörelsen om att de första 300 000 kr på ISK skulle var skattefria, något som även fanns med i Tidöavtalet. Detta fanns dock inte med i budgeten, vilket gör att vi få vänta och se hur det blir med det.

Vi kommer få se förändringar i beskattningen av ISK och KF kommande åren tror jag, sen om det sker i år, om 3 år eller om 10 år vet jag inte. Kanske förändringar till det positiva för en gångs skull, men mer troligt till det negativa får man vara beredd på.

5. Gå miste om kurstillväxt och utdelningstillväxt

De 8 kategorierna med hög direktavkastning

Mi strategi går ut på att investera i utdelningsaktier och då främst utdelningsaktier med lite högre direktavkastning. Den typ av aktier jag syftar på är de som återfinns i de åtta vänstra kategorierna i bilden längst uppe till höger här på bloggen. Det är ganska lätt att förstå att det inte är de bolagen med högst tillväxttakt eller störst kurspotential som går att hitta i dessa 8 kategorier. Där återfinns heller inte aktierna med högst utdelningstillväxt.

Fördelen med hög utdelningstillväxt

En aktie som har en direktavkastning på 2,5 % idag och höjer utdelningen med 10 % per år (fördubblas ca vart 7:e år) kommer med tiden ha en högre utdelning per aktie och en högre direktavkastning på det investerade kapitalet (yield on cost) än en aktie som har en direktavkastning på 6 % och höjer utdelningen med 4 % per år (fördubblas ca vart 18:e år). Troligen kommer även aktiekursen utvecklas bättre i den aktien som har lägre direktavkastning och högre utdelningstillväxt jämfört med aktien med hög direktavkastning idag och istället låg utdelningstillväxt.

Normalt återinvesterar lågutdelarna mer i den egna verksamheten, vilket förhoppningsvis gör att bolaget växer och troligen även aktiekursen. Högutdelarna delar ofta ut en stor del av sitt kassaflöde just för att de har svårt att växa som bolag, vilket gör att sannolikheten för kurstillväxt är lägre. .

Inkomstaktier är inga kursraketer

Väldigt få av de aktierna jag äger i min utdelningsportfölj och de jag har i mina bevakningslistor kommer vara kursraketer som stiger 50 %, 100 % eller 300 %, även om jag i min utdelningsportfölj har haft aktier som stigit med bortåt 100 %. Eftersom jag är en inkomstinvesterare som äger aktierna med det enda syftet att de ska generera en utdelningsinkomst till mig är jag faktiskt inte speciellt intresserad av hur aktiekurserna utvecklas. Detta har också att göra med att jag normalt har en buy and hold-strategi, även om det händer att jag säljer aktier. Utdelningsaktierna är byggstenarna i min utdelningsportfölj som ger mig utdelningar och gör att jag närmar mig mitt mål, därför vill jag inte sälja aktierna.

Inkomstinvesteraren vill att kurserna faller i uppbyggnadsfasen

Framför allt nu när jag håller på att bygga upp min utdelningsportfölj vill jag att aktiekurserna ska falla vilket gör att jag kan köpa på mig fler utdelningsaktier när det rea på börsen och direktavkastningen är högre. Direktavkastningen ökar som bekant när aktiekursen sjunker och minskar när aktiekursen stiger, om vi förutsätter en oförändrad utdelning per aktie.

Dividend Growth Investing

Om en aktie stiger kraftigt i värde kan man såklart sälja av den och återinvestera pengarna i en eller flera andra aktier och på så sätt generera mer i utdelningsinkomster. Den som investerar i aktier med hög utdelningstilväxt, det som kallas dividend growth investing, kommer med stor sannolikhet efter 10, 15, 20 eller 25 år ha betydligt större utdelningsinkomster och portföljvärde än vad jag kommer ha, som fokuserar på aktier med hög direktavkastning idag.

Det viktigaste är att välja den strategin som passar dig själv

Alla måste välja den investeringsstrategi som passar en själv bäst. Vi har alla olika mål, privatekonomier, syften med vårt sparande och investerande, vilket gör att det inte finns en enda investeringsstrategi som passar alla. Min utdelningsstrategi passar mig och jag blir väldigt motiverad av att se utdelningstillväxten och kommer fortsätta på det här spåret.

Det här var den andra delen av tre angående vad jag anser vara de 7 största riskerna med min utdelningsstrategi. Den tredje och sista delen kommer inom kort.

/InkomstInvesteraren