Sätt utdelningssnöbollen i rullning

Med att sätta utdelningssnöbollen i rullning syftar jag på att dra nytta av den välkända ränta på ränta-effekten för att få utdelningarna att växa allt snabbare med tiden. Likt en snöboll som blir större och större i exponentiell takt när den rullar ner för en backe vill man som inkomstinvesterare se utdelningsinkomsterna öka år efter år. Det kan ske tack vare en eller flera av punkterna nedan. För att få maximal effekt ska alla fyra punkterna kombineras.  

• Investera en relativt stor del av lönen varje månad i fler utdelningsaktier
• Investera en del av kassan varje månad i fler utdelningsaktier
• Återinvestera utdelningen i ännu fler utdelningsaktier
• Utdelningstillväxt i en del av utdelningsaktierna i portföljen

Detta är inlägg 3 av 3 i serien Utdelningsinvestering - en introduktion. Alla inlägg kommer att finnas under rubriken Utdelningsinvestering - en introduktion uppe till höger när jag publicerat dem.

Innehåll DEL 3 - Sätt utdelningssnöbollen i rullning

Sätt utdelningssnöbollen i rullning

Utdelningstillväxt och återinvesterad utdelning

Sammanfattning av serien Utdelningsinvestering - en introduktion

Sätt utdelningssnöbollen i rullning 

Ränta på ränta-effekten brukar benämnas som det 8:e underverket. Det lär ha varit Albert Einstein som sa det. Du har säkert hört eller läst det några gånger tidigare om du har börjat intressera dig för utdelningar och aktieinvestering. När det gäller utdelningsaktier fungerar ränta på ränta-effekten genom att du som aktieägare får utdelning som sedan kan återinvesteras i ännu fler utdelningsaktier som genererar ännu mer utdelning vid nästa utdelningstillfälle eftersom du äger fler aktier. Det blir alltså en form av utdelning på utdelning-effekt. Många bolag höjer sin aktieutdelning varje år, vilket innebär en förstärkt ränta på ränta-effekt genom att man äger fler aktier som också var och en delar ut mer pengar per aktie.  

Utdelningssnöbollen i rullning - ett exempel

Om du äger 100 aktier i Handelsbanken gav de 5 kr i utdelning/aktie under 2022. Det betyder att du totalt får 500 kr i utdelning från de aktierna. När dessa sedan återinvesteras i fler aktier i Handelsbanken äger du nu 105 aktier (om vi antar att aktiekursen är 100 kr). Nästa år delar dessa ut 5,5 kr per aktie antar vi i detta fall. Det betyder att utdelningen på de ursprungliga 100 aktierna har ökat med 50 kr (100 aktier * 0,50 kr/aktie).

Tack vare att du återinvesterade aktieutdelningen äger du som sagt nu fem ytterligare aktier. Dessa delar självklart också ut 5,5 kr/aktie, vilket innebär att utdelningen från dessa fem nya aktier blir 27,5 kr (5 aktier * 5,5 kr/aktie). Sammantaget innebär det att aktieutdelningen efter ett år har ökat med 77,5 kr till 577,5 kr (105 aktier som delar ut 5,5 kr/aktie). Utdelningsökningen mellan dessa två år är alltså 77,5 kr (577,5 kr – 500 kr), varav ungefär 2/3 kommer från utdelningsökningen på de ursprungliga 100 aktierna och ungefär 1/3 kommer tack vare att det första årets utdelningar återinvesterades i fem nya aktier i Handelsbanken som såklart också delar ut pengar. Det betyder att utdelningsinkomsten har ökat med 15,5 % på bara ett år tack vare återinvesterad utdelning och utdelningstillväxt. 

I de fyra punkterna i början av det här inlägget har jag med två ytterligare punkter för att få maximal nytta av utdelningssnöbollens enorma kraft. Det är att varje månad investera en del av lönen i fler utdelningsaktier och om man har en kassa som kan avvaras på många års sikt kan man även investera en del av den i ännu fler utdelningsaktier. Om vi antar att man efter det första utdelningstillfället och innan nästa utdelningstillfälle, tar 500 kr av lönen och 200 kr från sin kassa till att köpa fler aktier i Handelsbanken för 100 kr/st äger man nu 7 aktier till. Totalt äger man nu 112 aktier som delar ut 5,5 kr/aktie. Utdelningen ett år efter man fått 500 kr i utdelning blir nu 616 kr. Om vi jämför det med utdelningen år 1 är det en ökning med 23,2 %. 

Utdelningen i ovan exempel ökar tack vare detta:

Utdelning år 1: 500 kr

• Investera en relativt stor del av lönen varje månad i fler utdelningsaktier (+27,5 kr i utd)

• Investera en del av kassan varje månad i fler utdelningsaktier (+11 kr i utd)

• Återinvestera utdelningen i ännu fler utdelningsaktier (+27,5 kr i utd)

• Utdelningstillväxt i en del av utdelningsaktierna i portföljen (+50 kr i utd)

Utdelning år 2: 616 kr (+23,2 %)

• Repetera de fyra punkterna ovan år efter år efter år....

Utdelning på utdelning-effekten

Detta innebär alltså att det första årets utdelning skapar ännu mer utdelning år efter år efter år, om utdelningen fortsätter och man återinvesterar utdelningen, precis på samma sätt som ränta man intjänat år 1 på ett sparkonto genererar ytterligare ränta året efter, alltså ränta på ränta-effekten. En sådan effekt leder till att det sker en exponentiell utveckling med tiden, vilket gör att förändringen längre fram i tiden blir enorm, framför allt vid tvåsiffriga tillväxttal. Detta visar jag nedan. 

En tumregeln för ränta på ränta-effekten

Ett enkelt exempel för att visa på detta är om man har 100 000 kr och får 10 % ränta som varje år återinvesteras. Något som ökar med 10 % årligen fördubblas på ungefär 7 år. En tumregel för att ungefär beräkna hur snabbt något fördubblas givet en viss procentuell årlig ökning är att ta 72 delat med den procentuella ökningen. I fallet med 10 % blir det alltså 72/10=7,2 år, vilket är en UNGEFÄRLIG uppskattning på hur lång tid det tar för något med en årsavkastning på 10 % att fördubblas.

Enorm effekt med tiden vid tillväxt på 10 %

I grafen nedan visas effekten av ränta på ränta, eller utdelning på utdelning som vi kan kalla det när det handlar om att investera i utdelningsaktier där vi varje år ÅTERINVESTERAR utdelningen. Det är efter 30 år som effekten verkligen tar fart i det här fallet då tillväxten är 10 % per år. Som exempel kan nämnas att värdet efter 25 år, alltså halva tiden, är drygt 1 miljon. En ökning med närmare 1 000 000 kr, alltså 1 000 % ökning är inte dåligt på 25 år! Du har säkert hört att börsen historiskt har avkastat 7-9 % eller 8-10 % per år inklusive utdelningar. Jag ser det bara som en ett grovt riktmärke, för historik är just historik. Ingen vet vad som sker i framtiden, men i brist på annat så är det i alla fall inte helt fel att studera vad som har hänt historiskt.

Om vi nu kollar på grafen igen ser vi att värdet efter 50 år är närmare 12 miljoner kr. Det innebär att de sista 25 åren genererar ett värde på mer än 10,5 miljoner kr, att jämföra med de första 25 åren som alltså skapar ett värde på ungefär 1 miljon kr. Faktum är att enbart värdeökningen det sista året, alltså mellan år 49 och år 50 är drygt 1 miljon kr, alltså samma belopp som genererades totalt efter de 25 första åren. 

Ännu mer imponerande med 15 % tillväxt 

Vad händer då om något ökar med 15 % per år? Det är absolut en nästan orimligt hög tillväxtsiffra att räkna på när det gäller börsen och utdelningstillväxt. Tro inte att det går att generera den typen av avkastning eller utdelningstillväxt över en längre period. Vissa har klarat av att göra det, vissa har haft turen att göra det, men att ha det som mål, att ha 50 % till 100 % bättre avkastning år efter år än börsen som helhet bör man vara väldigt försiktig med. Det är då bättre att ha realistiska förväntningar på avkastningen.

För att använda den förenklade formeln jag tidigare nämnt innebär en ökning på 15 % att en fördubbling sker ungefär 72/15 = vart 5:e år. Om vi på motsvarande sätt som ovan ser hur 100 000 kr ökar under 50 år men nu med en årlig tillväxt på 15 % blir resultatet smått chockerande för den som inte riktigt är bekant med den enorma effekten av exponentiell utveckling. 

Man brukar som bekant säga att en bild säger mer än tusen ord, och det får man väl säga verkligen gäller även i det här fallet. De första 20 åren syns knappt i grafen, eftersom värdet blir så väldigt stort med åren. Det sista året, år 50, är värdet mer än 108 miljoner kr – ja du läste rätt! Efter halva tiden är värdet ”bara” ungefär 3,3 miljoner kr. Självklart är det en väldigt stor uppgång från 100 000 kr, men med tanke på att värdeuppgången de sista 25 åren är ytterligare 105 miljoner kr är det enkelt att inse vilken enorm kraft ränta på ränta-effekten har.

Utdelningstilläxt och återinvesterad utdelning

För att utnyttja denna effekt på bästa sätt när det kommer till utdelningsaktier följer jag punkterna nedan varje månad för att öka mina framtida utdelningsinkomster och uppnå mitt kortsiktiga mål som är att min utdelningsportfölj ska generera 10 000 kr/månad. Som jag skriver i texten högst upp på min blogg fokuserar jag på aktier med lite högre direktavkastning och således lägre utdelningstillväxt. Viktigt att veta är att en aktie med 3 % i direktavkastning och 10 % i utdelningstillväxt vid en tidpunkt kommer generera mer utdelningsinkomster än en aktie med 7 % i direktavkastning och 2 % i utdelningstillväxt. Det som avgör är vilken av de båda aktierna man väljer är främst om man vill ha en hög direktavkastning nu eller en möjlighet till en hög direktavkastning i framtiden. Alla måste utgå från sina egna behov och vilken investeringsstrategi man anser passar.

• Investera en relativt stor del av lönen varje månad i fler utdelningsaktier
• Investera en del av kassan varje månad i fler utdelningsaktier
• Återinvestera utdelningen i ännu fler utdelningsaktier
• Utdelningstillväxt i en del av utdelningsaktierna i portföljen

Kombinera hög sparkvot, återinvesterad utdelning och utdelningstilväxt (och investera en del av kassan)

Ränta på ränta-effekten eller utdelning på utdelning-effekten kan man experimentera mycket med. Det finns väldigt många kalkylatorer på nätet att använda för att räkna just på utdelningstillväxt och framtida utdelningsinkomster givet olika förutsättningar. Sök på dividend calculator så kommer du hitta många relevanta träffar. De två ovanstående graferna är bara illustrativa exempel på det enorma värdet av att återinvestera utdelningen i fler aktier, som förhoppningsvis även har en högre utdelning per aktie nästa år. På det sättet äger man fler aktier som var och en delar ut mer pengar. Kombinerar man detta med en hög sparkvot som skapar en möjlighet att investera i ännu fler utdelningsaktier har man på riktigt satt utdelningssnöbollen i rullning. Har man även en kassa man kan avvara på många års sikt ger man utdelningssnöbollen ännu mer kraft genom att investera lite av den varje månad i ännu fler utdelningsaktier 

Dessa är de fyra viktiga komponenterna för att få ut maximal effekt av utdelningen och verkligen sätta snöbollen i rullning, som jag beskrev i inledning. Att äga aktier som har högre och högre utdelning år efter år skapar en ränta på ränta-effekt. Att även återinvestera utdelningen i fler aktier som i sin tur har en högre utdelning år efter år skapar även det en ränta på ränta-effekt. Att återinvestera utdelningen i flera aktier som i sin tur höjer utdelningen ger en stor effekt som på riktigt sätter utdelningsinkomsten i rullning. Kombinerar man detta med att varje månad investera en del av lönen i utdelningsaktier och även en del av den eventuella kassan i utdelningsaktier kan resultatet bli riktigt imponerande. 

Under ackumulationsfasen där utdelningsportföljen byggs upp är det därför viktigt att sätta så mycket pengar som möjligt i arbete så att de börjar generera utdelning, vilken kan börja återinvesteras i ännu fler aktier, så att man får ännu mer utdelning nästa år. Lägger vi där till en årlig utdelningstillväxt skapas en enorm kraft. 

Sammanfattning av serien Utdelningsinvestering - en introduktion

Detta var det tredje och sista inlägget i den här serien om utdelningsinvestering. De andra två delarna Vad är en aktieutdelning? och Var är direktavkastning? går att hitta uppe till vänster under rubriken Utdelningsinvestering - en introduktion.

Utdelningen är en av de två anledningarna till att man väljer att köpa aktier för sina pengar. Detta eftersom utdelningen betyder att ett bolag delar ut den del av sin vinst, eller egentligen kassaflödet, till sina ägare. Utdelningen är aktieägaren sedan fri att göra vad man vill med. Utdelningen i relation till vinsten blir utdelningsandelen. Om vi tar utdelningen per år i relation till aktiekursen får vi fram direktavkastningen. När aktiekursen faller innebär det att direktavkastningen stiger, givet samma utdelning. När aktiekursen faller på stabila utdelningsaktier betyder det att man kan köpa aktier på rea och då få en högre direktavkastning. 

En del bolag höjer sina utdelningar år efter år, vilket betyder att de har en utdelningstillväxt. De mer stabila utdelningsaktierna har normalt en låg direktavkastning men en högre utdelningstillväxt. Andra typer av bolag som exempelvis REITs, BDCs, tobaksbolag och teleoperatörer har normalt en hög direktavkastning men låg eller ingen utdelninsgtillväxt.   

För att utnyttja ränta på ränta-effekten maximalt och verkligen sätta snöbollen i rullning följer jag dessa steg i min utdelningsstrategi, vilket har lett till utdelningstillväxten i min utdelningsportfölj de senaste två åren som går att se här: 

• Investerat en relativt stor del av lönen varje månad i fler utdelningsaktier
• Investerat en del av kassan varje månad i fler utdelningsaktier
• Återinvesterat utdelningen i ännu fler utdelningsaktier
• Utdelningstillväxt i en del av utdelningsaktierna i min portföl

Som alltid måste man se till sin egen situation och vilken strategi man följer. 

Har du märkt av den enorma kraften i ränta på ränta-effekten i din utdelningsportfölj? 

/InkomstInvesteraren