Fördelarna med en hög sparkvot

Det finns många fördelar med att ha en hög sparkvot. En av dem är att mer pengar kan sättas i arbete tidigt i uppbyggnadsfasen av utdelningsportföljen, vilket gör att utdelningsinkomsten redan från början är betydligt högre jämfört vid en låg sparkvot. Det förkortar tiden det tar att nå utdelningsmålen och man får mer nytta av ränta på ränta-effekten. En annan stor fördel med en hög sparkvot är att man har vant sig vid att leva på ett lågt belopp, vilket gör att utdelningsinkomsterna inte behöver vara enormt stora för att täcka utgifterna en vanlig månad, vilket i sin tur gör att portföljen inte behöver vara jättestor.  

Varför ha en hög sparkvot?

Har man en hög sparkvot innebär det inte bara att man kan investera en stor del av lönen i nya utdelningsaktier, utan man har samtidigt vant sig vid att leva på betydligt mindre än vad man får ut i lön, vilket i sin tur gör att det krävs ett lägre belopp för att uppnå sitt utdelningsmål.

Tiden det kommer ta för mig att nå målet på10 000 kr i utdelningar per månad är alltså väldigt beroende av sparkvoten. Om vi antar en person som får 30 000 kr i lön netto och lever på 25 000 kr så kan den personen spara 5 000 kr/månad, alltså har den personen en sparkvot på 5 000 kr/30 000 kr = 17 %. Det årliga sparandet är då 60 000 kr. För att få 25 000 kr i utdelningar varje månad från en aktieportfölj som har en direktavkastning på exempelvis 5 % behövs således ett portföljvärde på 6 MSEK, alltså ganska mycket pengar. Antalet år det skulle ta att nå en utdelningsportfölj på 6 MSEK vid ett månadssparande på 5 000 kr är trots allt många år, för att inte säga väldigt många år, även vid återinvesterad utdelning och utdelningstillväxt i bolagen man investerar i.

Om vi istället antar att samma person sparar 15 000 kr per månad, har hen vant sig med att leva ett liv på betydligt mindre än vad nettolönen på 30 000 kr egentligen tillåter. Samtidigt kan hela 15 000 kr sättas i arbete varje månad i nya utdelningsaktier, att jämföra med 5 000 kr för personen i exemplet ovan. Sparkvoten är då 50 % (15 000 kr/30 000 kr) och totalt per år investeras 180 000 kr, alltså 3 gånger mer än för personen som sparar 5 000 kr/månad. Förutom fördelen att kunna spara 15 000 kr istället för 5 000 kr per månad, behövs endast en utdelningsportfölj på 3,6 MSEK istället för 6 MSEK, för att personen som har en sparkvot på 15 000 kr/månad ska få tillräckligt stora aktieutdelningar som täcker de månadsutgifter den personen vant sig vid, givet 5 % direktavkastning.  

Att spara 15 000 kr per månad för att bygga upp en utdelningsportfölj på 3,6 MSEK tar självklart betydligt kortare tid än att spara 5 000 kr per månad för att bygg upp en utdelningsportfölj på 6 MSEK. 

Om vi för tillfället helt bortser från utdelning, avkastning, utdelningstillväxt och således ränta på ränta-effekten och enbart räknar på hur många år det tar att på ett bankkonto utan ränta spara ihop respektive summa som krävs för de två personerna ovan så ser det ut enligt följande:

• Personen med en låg sparkvot på 17 %, som alltså endast klarar av att spara 5 000 kr per månad (60 000 kr/år), kommer behöva 100 (!) år för att ha sparat ihop sina 6 MSEK.

• De andra personen, med en hög sparkvot på 50 %, som alltså klarar av att spara hela 15 000kr per månad (180 000 kr/år) kommer endast behöva 20 år för att spara ihop sina 3,6 MSEK 

Fördelen med hög sparkvot	Hög Sparkvot	Låg Sparkvot
Nettolön	30 000 kr	30 000 kr
Sparande/månad	15 000 kr	5 000 kr
Sparande/år	180 000 kr	60 000 kr
Sparkvot	50 %	17 %
Utdelningsinkomst/månad - mål	15 000 kr	25 000 kr
Minsta portföljvärde vid DA 5 %	3 600 000 kr	6 000 000 kr
Tid för att nå målet	Kort	Lång

Fördelarna med en hög sparkvot kan sammanfattas i: 

• Mer pengar sätts tidigt i arbete i utdelningsportföljen varje månad, vilka börjar generera utdelningar som återinvesteras i ännu fler utdelningsaktier, vilket förkortar tiden att nå önskad utdelningsnivå, då man drar nytta av ränta på ränta-effekten

• Du har vant dig vid att leva på ett lågt belopp, vilket gör att utdelningsmålet är lägre – den som klarar sig på 15 000 kr/månad behöver en betydligt mindre utdelningsportfölj än den som lever på 25 000 kr/månad. 3,6 MSEK vs. 6 MSEK vid en direktavkastning på 5 %.

• Att investera 180 000 kr/år för att bygga upp en utdelningsportfölj som ska generera 180 000 kr i utdelningsinkomster tar givetvis BETYDLIGT kortare tid jämfört med att investera 60 000 kr/år för att bygga upp en utdelningsportfölj som ska generera 300 000 kr/år i utdelningsinkomster 

Skillnaden på hög sparkvot vs. låg sparkvot

För att se vilken ENORM skillnad en hög sparkvot gör jämfört med en låg sparkvot går det att studera tabellen nedan. Den är hämtad från MrMoneyMustach, som väl får anses vara en av de mest kända personerna och bland de första att skriva och prata om FIRE och konkret visa på vad det kan leda till i form av passiva inkomster och större frihet för den som väljer att investera en stor del av nettolönen under ett antal år. För mer information om FIRE se dessa inlägg (10 000 kr/månad och Vem är Inkomstinvesteraren?)

Tabellen visar hur många ytterligare år man behöver arbeta innan man kan ”gå i pension” (retire early) givet olika sparkvoter. Sparkvoten beräknas som jag nämnt tidigare:

• Sparkvot: Sparande per månad/Nettolön

Hämtad från MrMoneyMustach

Den här tabellen bygger på FIRE-talet som är 25, vilket alltså handlar om att det krävs investeringar som är 25 gånger större än årsutgifterna för att man ska kunna anse sig ha uppnått FIRE. Detta eftersom 4 %-regeln är väldigt vanlig inom FIRE, det får nästan anses vara bland det mest grundläggande och söker du på FIRE är det ett begrepp du garanterat kommer stöta på. Den går ut på att om man säljer av 4 % av tillgångarna varje år för att leva på dessa pengar så kommer portföljvärdet i princip aldrig nå noll (självklart är inget garanterat). 100 delat med 4 blir 25, vilket är kopplingen mellan 4 %-regeln och FIRE-talet 25.

Det går alltså att sälja av 4 % av tillgångarna varje år under en väldigt lång tid, utan att riskera att urholka kapitalet helt, är resonemanget bakom 4 %-regeln. Anledningen till detta är att börsen historiskt gått upp med ca 8 % per år samt att inflationen normalt är kring 2 % (inte 10 % som den är nu 2022). Om vi tänker en person som har en portfölj med indexfonder värd 6 MSEK kommer hen kunna sälja av 4 %, alltså 240 000 kr, varje år utan att riskera att portföljvärdet efter tillräckligt många år når noll, även fast börsen går ner i perioder. Jag har skrivit lite om nackdelen med att vara beroende av att sälja av andelar av fonder eller till och med enskilda aktier för att generera den inkomst man varje år behöver för att betala sina räkningar och leva det liv man vill. Som inkomstinvesterare med fokus på utdelningsaktier är det istället direktavkastningen som kan jämföras med dessa 4 %. Jag äger aktier för att få utdelning, inte för att sälja av med vinst om aktien eventuellt stigit i värde. I mitt fall är det alltså utdelningsinkomsten som är det viktiga. 

7 %-regeln istället för 4 %-regeln 

Jag använder mig egentligen inte av 4 % -regeln, vilket gör att jag inte har som mål att skapa en portfölj som är 25 gånger mina årsutgifter. Jag väljer istället att investera i aktier som har en lite högre direktavkastning på i snitt kring 7 % idag, där mitt kortsiktiga mål är att dessa utdelningsinkomster ska täcka en stor del av mina månadsutgifter. För att nå mitt kortsiktiga mål, som är 120 000 kr/år i utdelningar brutto, krävs det en utdelningsportfölj på drygt 1 700 000 kr, eftersom 1 700 000 kr gånger 7 % är just ca 120 000 kr. Omvänt betyder det att mitt ”FIRE-tal” för att uppnå mitt kortsiktiga mål är 14. Det betyder alltså att för att generera 120 000 kr i utdelningsinkomster per år vid en direktavkastning på 7 % behöver jag ha en aktieportfölj som är 14 gånger större än mina utdelningsinkomster. 

Siffrorna som anges i tabellen är således betydligt högre än vad som är fallet för mig att uppnå mitt kortsiktiga mål, men det viktiga är just att inse SKILLANDEN i antalet år det tar att bygga upp en tillräckligt stor portfölj givet olika sparkvoter.

Fyra sparkvoter: 10 %, 30 %, 50 % och 70 % 

Som vi ser i tabellen ovan är det STOR skillnad i antalet år som krävs med fortsatt traditionellt lönearbete för att uppnå FIRE:  

• Sparkvot 10 %  -  51 år
• Sparkvot 30 %  -  28 år
• Sparkvot 50 %  -  17 år
• Sparkvot 70 %  -  8,5 år

Jag låter siffrorna tala för sig själva. Låt det sjunka in lite. 8,5 år känns nog för de flesta som att det är ”ganska kort tid”. 51 år känns däremot väldigt långt borta och knappt värt att sträva efter. Den som är beredd att ha en hög sparkvot idag (minst 50 %) kommer alltså bli riktigt belönad i framtiden genom att ha möjlighet att skapa sig mer frihet i livet. Det behöver självklart inte handla om att sluta arbeta, utan det kan lika gärna handla om att bygga upp en trygghet och enbart själv känslan av att veta att du har en så stor portfölj att de inkomster den genererar, antingen i form av aktieutdelningar eller genom att sälja av några procent varje år, kommer täcka alla dina utgifter ”för alltid” kommer vara väldigt befriande.

Att bygga upp en utdelningsportfölj som täcker exempelvis hälften av dina kostnader kommer givetvis ta betydligt kortare tid än om samtliga kostnader ska täckas. Om du, liksom jag, anser att 4 % är en relativt konservativ siffra och istället räknar på 7 % kommer storleken på portföljen endast behöva vara en liten del av den som krävs för den som följer 4 %-regeln.

Om du redan har en del pengar som kan sättas i arbete i utdelningsportföljen kommer givetvis antalet år förkortas kraftigt. Jag tycker därför att det är bra att sätta upp delmål. Därför är mitt kortsiktiga mål att bygga upp en utdelningsportfölj som genererar 10 000 kr/månad brutto. Den som har som mål att ha en portfölj som genererar 20 000 kr/månad i utdelningar och använder 4 % -regeln behöver en portfölj på 6 MSEK medan den som har som mål att ha en portfölj som genererar 10 000 kr/månad i utdelningar och använder 7 % regeln behöver bara ha en portfölj på 1,7 MSEK, alltså knappt 30 % av jämfört med portföljen på 6 MSK. Givet samma förutsättningar för sparande kommer det således ta betydligt kortare tid att nå det målet.

Den sista delen, del 3, om sparkvot går att läsa här.  Där skriver jag om mitt månadssparande och min sparkvot. 

/InkomstInvesteraren