Min sparkvot och mitt månadssparande (undvik livsstilsinflation) 

Hur jag lägger upp mitt månadssparande

Jag väljer att fördela kostnader jämnt över årets månader. Kostnader som faktureras kvartalsvis eller årsvis delar jag på 3 respektive 12 för att ha en jämnare fördelning. Jag sätter av en viss summa för rörliga kostnader och det som sedan är kvar efter det blir mitt sparande. Samtidigt har jag en buffert som gör att jag har en del svängutrymme.

Eftersom jag fördelar kostnader jämnt över årets månader kan jag spara ungefär samma belopp varje månad, även om de faktiska utgifterna skiljer sig från månad till månad. Detta hanterar jag genom att ha en buffert på mitt sparkonto. Nu sparar jag 15 00 kr/månad. Under de första 1,5 åren på min utdelningsresa låg sparandet på 20 000 kr/månad. Mer om detta kommer längre ner under rubriken ”Min sparkvot”.

Om vi antar en månad när det kommer många kvartalsräkningar kanske jag egentligen endast kan spara 13 000 kr. Månaden efter när det är färre räkningar kan jag istället spara 17 000 kr. Det betyder att jag totalt under de här två månaderna kommer kunna spara 30 000 kr, vilket är det samma som 15 000 kr/månad. Det betyder att jag låter mitt sparande vara 15 000 kr varje månad, eftersom jag vet att det i längden är ett hållbart sparande för mig just nu, även om mina utgifter skiljer sig något månad för månad. Det finns en gyllene regel när det gäller sparande som handlar om att betala dig själv först. Lite så tänker jag.

Direkt när lönen kommer in för jag över dessa 15 000 kr till min nätmäklare. Det gör också att jag vet ungefär hur mycket jag kan investera på börsen varje månad, vecka och dag. Utöver dessa 15 000 kr investerar jag även den liten del av kassan varje månad och såklart återinvesterar jag utdelningarna jag erhåller. Jag har lagt upp en plan för ungefär vilket belopp jag kan köpa aktier för per månad/vecka/dag närmsta halvåret för att det ska vara hållbart på sikt. Jag väljer hellre att köpa aktier under en längre tid än att investera mycket vid ett tillfälle, helt enkelt för att det är omöjligt att tajma börsen. Som vi har sett under hela 2022 kan en börsnedgång pågå under lång tid. Ingen vet när börsen bottnar, och ingen vet när det vänder.  

Jag har alltså ett minimibelopp på månadssparande i rena kronor jag inte vill hamna under. För att bygga upp en utdelningsportfölj är alla byggstenar i form av nya pengar som investeras i utdelningsaktier och den utdelning dessa aktier genererar som i sin tur återinvesteras i ännu fler utdelningsaktier väldigt viktiga för att kunna skapa en utdelningsportfölj som gör att jag kan nå mitt kortsiktiga mål och med tiden även mitt långsiktiga mål. Jag räknar INTE med amortering i sparkvoten, det är visserligen ingen kostnad, men likväl ett negativt kassaflöde, vilket betyder att pengar lämnar mitt konto.  

Min sparkvot

Under de snart två åren jag har fokuserat på utdelningsaktier som investeringsstrategi för att nå mitt kortsiktiga mål på att få 10 000 kr/månad brutto i snitt i utdelning har jag haft ett ganska aggressivt sparande. Av olika anledningar har min lön varit relativt hög (i alla fall i min värld), samtidigt som jag har ett billigt boende och lever relativt sparsamt. Det har inneburit att jag en vanlig månad har sparat ca 20 000 kr/månad, vilket har inneburit en sparkvot på ca 65 %. Utdelningsinkomsterna har under dessa två år ökat kraftigt och jag har verkligen fått sett kraften i min utdelningssnöboll som satts i rullning och med vilken hastighet utdelningarna växer. Exempelvis har mina utdelningar ökat från att ha varit 2 255 kr under oktober 2021 till 8 322 kr ett år senare, alltså oktober 2022. Mina totalt utdelningar 2021 var ca 14 000 kr medan de 2022 hade växt till närmare 60 000 kr, en ökning med hela 320 %. Min utdelningsutveckling månad för månad sedan början av 2021, när jag ändrade min strategi till att fokusera enbart på utdelningsaktier, fram till idag går att se här. 

Senaste månaderna har sparkvoten dock gått ner en del, och nu ligger den snarare på kring 50 %. Närmsta tiden framöver räknar jag med att min sparkvot kommer ligga kring den nivån. Jag vill ha en långsiktigt hållbar sparkvot som innebär att jag kan leva ett bra liv nu med nöjen, resor och sällanköp på en lagom nivå, utan att behöva snåla in. Samtidigt vill att jag känna att nysparandet i utdelningsportföljen ger en ytterligare utdelningsinkomst som verkligen gör skillnad på mina totala utdelningar under året. Att ha ett nysparande på 1 000 kr/månad som ger exempelvis 60 kr mer i utdelning per år gör marginell skillnad på en utdelningsportfölj som genererar 60 000 kr i utdelningar per år. Däremot gör ett nysparande på 15 000 kr/månad som genererar exempelvis 900 kr i utdelning per år relativt stor skillnad i utdelningsinkomster för en utdelningsportfölj som genererar 60 000 kr i utdelningar per år i nuläget.  

Undvik livsstilsinflation

Det är för många människor lätt att dras med i konsumtionssamhället vi lever i. Det gör att möjligheten till att ha en hög sparkvot minskar. När man börjar arbeta har de flesta en relativt låg lön (Steg 1 i tabellen nedan). Samtidigt kanske man flyttar till sitt första egna boende. Efter något år har lönen ökat en del och då skaffar man en bil (Steg 2). Några år senare byter man arbetsgivare och får upp lönen lite mer rejält och då passar man på att flytta in i en större lägenhet, äter ute oftare och reser utomlands två gånger per år (Steg 3). Efter ytterligare några år har man nått en chefsroll med en rejäl lönehöjning och köper då sitt första hus, en ny fin SUV samt unnar sig utlandsresor fyra gånger per år (Steg 4). Detta är kortfattat det som brukar kallas för livsstilsinflation, vilket alltså handlar om att en person ökar sin konsumtion och således sina månadsutgifter i takt med att inkomsterna ökar. Möjligheten att spara ökar alltså inte i samma utsträckning som lönen ökar och i vissa fall ökar sparandet inte alls. I mitt exempel kan personen i fråga inte öka sitt månadssparande trots att nettolönen ökat med 150 %. Många ser det säkert som något helt naturligt att spendera mer pengar ju mer man tjänar, för varför ska man inte njuta av livet och använda de pengar man får genom att byta sin tid mot pengar i form av lön?

För den som stävar efter att uppnå FIRE (Financial Independence, Retire Early), bara FI eller att bygga upp en utdelningsportfölj som genererar en viss månadsinkomst bör man undvika att dras med i livsstilsinflationen. Detta eftersom man genom att ha en livsstilsinflation vänjer sig vid att leva på en högre lön. Det gör att man inte kan spara mer pengar trots flera tusen kronor mer i lön varje månad. Det är därför viktigt att spara så mycket som möjligt av en löneförhöjning och inte lägga till nya inköpsvanor bara för att man nu har mer pengar att röra sig med. Som exempel kan vi anta att personen ovan i de fyra olika stegen har nedanstående nettolön, månadsutgifter, månadssparande samt sparkvot (de två sistnämnda visas även med bibehållna månadsutgifter på 15 000 kr för att visa ökningen i månadssparande och sparkvot som uppnås genom att helt undvika livsstilsinflationen):

Livsstilsinflation	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 4
Nettolön	20 000 kr	24 000 kr	32 000 kr	50 000 kr
Månadsutgifter	15 000 kr	19 000 kr	27 000 kr	45 000 kr
Månadssparande	5 000 kr	5 000 kr	5 000 kr	5 000 kr
Sparkvot	25 %	21 %	15,6 %	10 %
Månadssparande bibehållna månadsutgifter (15 000 kr/mån)	5 000 kr	9 000 kr	17 000 kr	35 000 kr
Sparkvot bibehållna månadsutgifter	25 %	37,5 %	53 %	70 %

Skillnaden i sparkvot för den som har livsstilsinflation jämfört med den som helt undviker det

Som vi ser i tabellen ovan har personen redan från början ett ganska högt månadssparande på 5 000 kr/månad och sparkvoten ligger på den helt klart godkända nivån 25 %. I takt med att lönen stiger och personen skaffar bil, dyrare boende och dyrare vanor som exempelvis fler utlandsresor, leder det till att månadssparandet inte ökar utan ligger kvar på 5 000 kr/månad. Livsstilsinflationen gör att hela löneökningen går till ökad konsumtion. Eftersom månadssparandet ligger på en konstant nivå ser vi att sparkvoten minskar vid varje löneförhöjning. Den går från en relativt bra nivå på 25 % till den absoluta golvnivån på 10 %. Detta gör att tiden det tar för personen att nå sitt FIRE-tal på 25 ökar från 32 år till 51 år (se lästips nedan).

Om samma person lägger hela sin inkomstökning till att öka sparandet (självklart inte så troligt att i verkliga livet kunna göra så) kommer sparkvoten att öka från 25 % till hela 70 %. Antalet år det tar för personen att nå FIRE, alltså 25 gånger årsutgifterna, har tack vare att personen undvikit livsstilsinflation och istället ökat sparkvoten, minskat från 32 år till 8,5 år. (se lästips nedan)  Därför är det viktigt att lägga majoriteten av lönehöjningen på ett ökat månadssparande i utdelningsaktier för att snabbare kunna bygga upp en utdelningsportfölj som gör att man snabbare når sitt utdelningsmål om man verkligen satsar på att bygga en utdelningsportfölj som täcker ens månadsutgifter.

Sammanfattning

Sparkvoten är givetvis helt individuell. Några tycker säkert att det är provocerande att spara mer än 50 % av nettolönen. Samtidigt är det månadssparandet som kanske är den viktigaste byggstenen i utdelningsportföljen för att utdelningsinkomsterna ska börja komma in och öka månad för månad. Ju tidigare och desto mer pengar som kan investeras i utdelningsaktier, desto bättre.

Att spara minst 10 % av lönen får väl saga vara det mest grundläggande spartipset och en absolut golvnivå. Jag förstår självklart att långt ifrån alla ens har möjlighet att spara 10 %. För den som vill vara en seriös inkomstinvesterare och inom inte allt för många år kunna bygga upp en tillräckligt stor utdelningsportfölj krävs dock en högre sparkvot anser jag. Jag siktar på att spara minst 50 % av nettolönen för att boosta utdelningsportföljen. Att ha en hög sparkvot är en funktion av att man klarar sig på en liten del av lönen, och såldes troligen har relativt låga kostnader. Det betyder i sin tur att utdelningsinkomsterna och utdelningsportföljen inte behöver vara jättestora för att nå utdelningsmålet för att kunna leva på de passiva utdelningarna.

Se även de två tidigare inläggen i den här serien om sparkvot: Vad är sparkvot? och Fördelarna med en hög sparkvot, som går att hitta uppe till höger under rubriken Sparkvot. 

Vad har du för sparkvot och har den ändrats något med åren? 

/InkomstInvesteraren