4 %-regeln eller 7 %-regeln (FIRE) - del 2
Sälja aktier som inkomstinvesterare
Eftersom mitt stora fokus är inkomstinvestering, vilket innebär att min inkomst kommer från de löpande aktieutdelningarna, är jag inte intresserad av att sälja några aktier, eftersom det då innebär att utdelningsinkomsten minskar. En del bolag höjer givetvis utdelning, vilket gör att utdelningen kan öka även fast man säljer aktier. Säg att man säljer av utdelningsaktier som motsvarar 4 % av utdelningsportföljen och resterande 96 % har en utdelningstillväxt på 5 %, då kommer utdelningarna nästa år öka med 0,8 % (0,96*1,05-1). Om inga aktier hade sålts hade istället utdelningsinkomsten ökat med dessa 5 %. Ett populärt uttryck är att man som utdelningsinvesterare "inte vill döda gåsen som lägger guldäggen”. Självklart har även jag mina undantag för när jag funderar på att sälja en utdelningsaktie, allt annat vore irrationellt.
De tillfällen jag överväger att sälja en utdelningsaktie är följande fall:
- Utdelningen minskar eller ställs in och det är troligen inte tillfälligt (se mer nedan)
- Aktiekursen har stigit så kraftigt att det motsvarar exempelvis 15 års utdelning (se mer nedan)
Utdelningen minskar eller ställs in och det är troligen inte tillfälligt
Om utdelningen minskar eller helt slopas och det inte är
tillfälligt betyder det att mitt syfte lite försvinner med att äga aktier i det
bolaget. Som inkomstinvesterare är det just utdelningen som ska täcka mina kostnader
och skapa mer frihet i livet. Det är syftet till att jag väljer att investera i
ett bolag, inte för att aktierna ska öka i värde så att jag i framtiden ska
kunna sälja och realisera en vinst.
Om utdelningen minskar eller ställs in i ett av mina bolag får
jag från fall till fall utvärdera om jag ska sälja aktien eller behålla (eller
kanske till och med köp mer). Om detta sker kommer troligen aktiekursen att
kraftigt gå ner. Det innebär i sin tur att OM utdelningen återinförs nästa år
eller senare så betyder det att man får en väldigt hög direktavkastning på
investeringen. Vi antar att aktiekursen är 100 kr och utdelningen är 5 kr/år.
Utdelningen ställs in för att bolaget går sämre. Det gör att aktiekursen
sjunker till 60 kr. Om bolaget efter ett år återinför en utdelning på 4 kr
betyder det att direktavkastningen är 6,7 % för den som köpte aktier då kursen var 60 kr.
Något jag nämner lite här och var på bloggen är att jag har en VÄLDIGT diversifierad utdelningsportfölj i form av:
- Branscher
- Länder
- Valutor
Det gör att mina utdelningsinkomster inte påverkas speciellt
mycket av att ett enskilt bolag minskar eller till och med slopar sin
utdelning. Det största bolaget i min utdelningsportfölj står endast för cirka 1
% av portföljvärdet och för drygt 1 % av utdelningarna under året. Självklart kommer jag
äga aktier i bolag som sänker (B&G Foods och SL Green) eller slopar utdelningen
(Castellum), det har redan skett, men eftersom varje enskilt innehav utgör en väldigt liten andel av portföljen blir påverkan inte så stor. Om
utdelningsinkomsten sjunker med exempelvis 2,5 % på grund av sänkta utdelningar från några bolag och slopad utdelning från några bolag, så kommer förhoppningsvis
utdelningstillväxten i de bolag som höjer utdelningen år efter år, i kombination med återinvesteringen av utdelningarna samt att jag sparar undan en del av min lön
och investerar i ännu fler utdelningsaktier, göra att de årliga
aktieutdelningarna totalt sett ökar år för år. Självklart är inget garanterat när det handlar om aktier och utdelningar.
Aktiekursen har stigit så kraftigt att det motsvarar exempelvis 15 års utdelning
Jag inser givetvis att det inte går att tajma marknaden, men
följande exempel på när jag kan tänka mig att sälja aktier passar mig. Säg att
en aktie står i 100 kr och har en utdelning på 5 kr/år, vilket innebär en
direktavkastning på 5 %. Om sedan kursen stigit till 200 kr efter 2 år innebär
det alltså att värdeuppgången motsvarar 20 års direktavkastningar (givet 0 %
utdelningstillväxt). Om vi antar att utdelningen under dessa två år stigit till
totalt 5,5 kr/aktie/år, alltså att utdelningen har ökat med 10 %, så betyder
det att direktavkastningen idag har sjunkit till 2,75 % (5,5 kr/200 kr) - en inte speciellt
intressant direktavkastning för en inkomstinvesterare som främst investerar i
aktier med hög direktavkastning.
Då tycker jag absolut att det är värt att fundera på att
sälja av en del av innehavet för att de pengarna troligen kan göra mer nytta,
alltså skapa mer utdelningsinkomster, i ett annat bolag. Fördelen med att ha
över 400 bolag i mina bevakningslistor fördelat på 16 kategorier (se ute till höger) leder
till att det mer eller mindre alltid finns något bolag som jag anser är mer köpvärt på grund av
att kursen sjunkit omotiverat mycket.
Hittills i år, 2022, har breda börsindexet sjunkit drygt 20 %. Som mest har det varit ner lite drygt 30 %. Bland
de drygt 400 bolag jag bevakar har de som stigit mest i år ökat med 70 %
medan de som sjunkit mest i år har gått ner 70 %. Dessa är extremerna
och självklart kan de kraftiga nedgångarna i vissa bolag ha att göra med att
utdelningen minskat eller risker att göra så. Det finns dock många stabila
utdelningsbolag vars kurser minskat 30-50 % när börsen var ner som mest. Kom ihåg att en halverad
aktiekurs betyder att direktavkastningen har fördubblats.
Om en aktie delar ut 5 kr/aktie och kostar 100 kr är
direktavkastningen 5 %. För att nå mitt kortsiktiga mål behöver jag alltså
investera 120 000kr/5 % = 2,4 MSEK. Om kursen halveras till 50 kr och
utdelningen är opåverkad är nu direktavkastningen 10 %. För att generar
120 000 kr i utdelningar per år behövs i detta fall endast hälften, alltså
1,2 MSEK investeras.
Nu är diversifiering en väldigt viktig del i min
utdelningsstrategi, vilket gör att jag absolut inte vill investera allt eller
ens en majoritet av mina pengar i ett enskilt bolag. Det kan trots allt finns
anledningar till att kursen halverats som visar sig först senare, exempelvis
att den för mig så viktiga utdelningen sänks eller uteblir. När börsen i stort
sjunker, exempelvis som nu under 2022, har det uppstått väldigt många bra
köplägen i stabila och intressanta utdelningsbolag anser jag. Istället för att
enbart köpa på mig aktier i ett fåtal bolag väljer jag att dutt-köpa i
en stor mängd utdelningsaktier. Min portfölj består av ett hundratal
utdelningsaktier och mina bevakningslistor av över 400 utdelningsaktier som jag
anser alla har utdelningsegenskaper som passar min investeringsstrategi.
För att återkoppla till det jag började att skriva om under den här
rubriken finns det alltså nästan alltid ett annat bolag som också för två år
sedan handlades i 100 kr och delade ut 5 kr/aktie, men som nu står i 70 kr,
samtidigt som ett annat bolag kraftigt stigit till 200 kr. Om vi antar att
utdelningen ökat med 10 % totalt under dessa två år är direktavkastningen nu
7,86 % för aktien som fallit till 70 kr. Detta kan jämföras med
direktavkastningen vid investeringstillfället i det andra bolaget som är 5 %
samt nuvarande direktavkastning som på grund av den kraftiga kursuppgången
endast är 2,75 %. Att sälja i alla fall en andel av aktierna i bolaget som
stigit till 200 kr och istället köpa aktier i bolaget som sjunkit till 70 kr tycker
jag för egen del absolut känns lockande, förutsatt att utdelningssäkerheten är
någorlunda lika. Det handlar helt enkelt om att omplacera pengarna från en aktie med 2,75 % i direktavkastning idag till en aktie med 7,86 % direktavkastning idag. Det är en direktavkastning som är hela 186 % större. Säljs en aktie för 200 kr och de pengarna investeras i aktien som har sjunkit till 70 kr kommer utdelningsinkomsten öka från 5 kr till 15,72 kr (om vi tänker oss att det går att köpa andelar av aktier). Det viktiga att tänka på är att alla affärer kostar pengar i
form av courtage. Att köpa och sälja allt för ofta är därför viktigt att
undvika. Nu är dock courtagen väldigt låga, exempelvis från 1 SEK/1 USD osv, vilket gör
att jag inte tycker att det ska hindra mina köp- och säljbeslut allt för mycket.
Varför jag fokuserar på utdelningsaktier med hög direktavkastning
Väljer man att investera i fonder eller i aktier med låg
eller ingen utdelning innebär det att man blir mer beroende av hur
aktiemarknaden i stort utvecklas för att kunna få en passiv inkomst som täcker
månadsutgifterna. Vid en längre och större nedgång kommer det kännas jobbigt
att behöva sälja av en allt större andel av portföljen för att kunna ta ut
10 000 kr per månad. Den vägen jag har valt istället är att investera i en
kombination av stabila utdelningsaktier med lite lägre direktavkastning men med
utdelningstillväxt och aktier med högre direktavkastning men med låg eller
ingen utdelningstillväxt. Mitt fokus ligger på den senare typen av utdelningsaktier
för att relativt snabbt kunna nå en utdelning på 10 000 kr/månad brutto i
snitt, vilket är mitt kortsiktiga utdelningsmål. När jag pratar om aktier med en hög direktavkastning menar jag en direktavkastning på i snitt 7 %. Jag vill som sagt inte vara beroende av att sälja av aktier, utan det enda jag är intresserad av är den löpande inkomsten i form av utdelningar.
Genom att göra det är jag inte beroende av hur
aktiemarknaden utvecklas, utan jag får mina utdelningar månad efter månad (nästan dag
för dag just nu med tanke på det stora antalet utdelningsaktier i min portfölj) oavsett
om aktiekursen är 30 % lägre eller högre idag jämfört med förra månaden eller
förra året. Om aktiekurserna sjunker blir jag glad, eftersom det innebär en
högre direktavkastning när jag sätter nya pengar i arbete, som jag varit inne
på tidigare.
Jag måste också säga att det känns väldigt skönt att vakna
på morgonen och se att 70 kr, 258 kr eller 1 039 kr har betalats ut till mig i
form av utdelningar - under en enda dag, och det enda jag har gjort för att
förtjäna dessa pengar har varit att ta risken och äga aktier i dessa bolag. Detta
är alltså RIKTIGA PENGAR som jag kan använda för att betala min el, mitt mobilabonnemang eller min mat. Nu under uppbyggnadsfasen, innan jag nått mitt kortsiktiga och långsiktiga mål, väljer jag självklart att återinvestera dessa utdelningar i ännu fler
utdelningsaktier för att sätta utdelningssnöbollen i rullning ännu snabbare för att maximalt dra nytta av ränta på ränta-effekten.
Varför räknar jag då med kring 7 % istället för 4 %, som är det vanliga inom FIRE?
För mig
handlar det om att uppnå 10 000 kr i utdelningar i snitt per månad så
snabbt som möjligt. För att se utvecklingen av mina utdelningar sedan januari 2021, klicka här. Jag väljer därför att fokusera på aktier med hög
direktavkastning som har en historik av stabila utdelningar. Efter att jag
sökt på Internet efter aktier med hög direktavkastning kan jag konstatera att
det faktiskt finns väldigt många sådana. Det gör att jag anser att det går att
skapa en utdelningsportfölj med en relativt hög direktavkastning, samtidigt som
den är relativt diversifierad och har en tillräckligt hög grad av
utdelningssäkerhet.
Bland de företag som har en hög direktavkasting kan det bland annat nämnas svenska preferensaktier/D-aktier,
den amerikanska företagsformen BDC, nordamerikanska REIT’s, tobaksbolag,
teleoperatörer och kanadensiska Split Share Corporations. För att
läsa mer om de 16 olika kategorierna av bolag mina utdelningsaktier är
uppdelade på rekommenderas sidorna till höger. En typ av aktier med högre
direktavkastning som vi har på den svenska börsen är preferens- och D-aktier.
Dessa ges främst ut av fastighetsbolagen som en form av finansiering för dem.
Direktavkastningen fram till början av 2022 har normalt varit kring 7 % på dessa bolag. Nu under andra halvan
av 2022 när styrräntan stigit och börsen har gått dåligt är direktavkastningen
på flera av dessa bortåt 10 %. Självklart finns det en anledning till detta då
riskerna har ökat eftersom räntan på de relativt högt belånade fastighetsbolagen ökat
kraftigt, vilket gör att ännu mer av kassaflödet behöver gå till räntebetalningar.
Preferensaktier och D-aktier
Den främsta risken är just ränterisken då fastighetsbolagen
generellt är väldigt högt skuldsatta jämfört med bolag inom andra branscher.
Ett högre ränteläge innebär att en större del av kassaflödet går till
räntebetalningen, vilket kan påverka förmågan att betala utdelningar. Kursen
för preferensaktier och D-aktier är främst en funktion av räntan.
Avkastningskravet är kanske 6 % + riskfri ränta. Om räntan är 1 % är alltså
avkastningskravet 7 %. Om utdelningen är 0,5 kr/kvartal, alltså 2 kr/år innebär
det förenklat att aktiekursen ska vara 2/0,07=28,57 kr. Om räntan sedan stigit till
3 % är avkastningskravet 9 % (6 % + 3 %). Det innebär att kursen ska vara
22,22 kr, vilket man får genom att ta utdelningen på 2 kr och dela på
avkastningskravet på 9 %. Om kursen går från 28,57 kr till 22,22 kr innebär det en kursnedgång
på 22 %. Detta i kombination med att allt mer av företagets pengar går till
räntebetalningar då räntan stiger. Självklart har företagen ofta bundit hela
eller delar av lånen på olika löptider, vilket gör att det dröjer innan de direkt
påverkas av den högre räntan. Börsen är ju dock som bekant framåtblickande.
Utdelningen för dessa två typer av aktier är bestämd på en
viss nivå och ökar inte på samma sätt som utdelningen på stamaktier. Det gör att
sannolikheten för kursuppgång är liten och utdelningstillväxten är obefintlig,
men fördelen är att direktavkastningen är betydligt högre än i andra aktier och
framförallt jämfört med marknaden i stort.
På samma sätt som vi har dessa högutdelare i Sverige finns det även intressanta högutdelare på andra sidan Atlanten som jag tidigare har
nämnt. I USA har vi exempelvis BDC’s och i Kanada Split Share Corporations.
Direktavkastningen på båda dessa typer av aktier ligger ofta på bortåt 10 %. Det
får anses vare en väldigt hög direktavkastning som ger en riktig boost till utdelningssnöbollen
när den sätts i rullning. Nu i slutet av 2022 när börserna runt om i världen har
sjunkit har direktavkastningen på dessa bolag ökat till bortåt 12 % i flera
fall. Tyvärr för vår del har USD och CAD stärkts kraftigt under året, vilket gör att när dessa båda blir billigare kommer direktavkastningen i SEK räknat att sjunka. Försvagas
exempelvis USD med 20 % kommer direktavkastningen i SEK på en aktie som handlas i USD med 12 %
direktavkastning idag bli 9,6 %, mätt i SEK.
Sammanfattning
4 %-regeln är bland det första man stöter på när man börjar läsa på om FIRE och ekonomisk frihet. Vanligast är att tanken att portföljen består av indexfonder och att 4 % av dessa säljs av är att sälja av för att leva på, men självklart kan man tänka att man har en utdelningsportfölj som har en direktavkastning på 4% där man aldrig säljer några aktier utan istället inkasserar utdelningen. Jag anser att 4 % är relativt konservativt beräknat och tror att det går att bygga upp en utdelningsportfölj med i snitt 7 % i direktavkastning istället. Det innebär såklart en högre risk. Därför är diversifiering i form av branscher, valutor och länder viktigt för mig.
Självklart ska en sådan utdelningsportfölj vara väldiversifierad där en enskild aktie inte får stå för mer än ca 1 % av portföljen eller utdelningsinkomsterna. Den stora fördelen att ha en aktieportfölj där direktavkastningen är 7 % istället för 4 % är att beloppet som krävs för att generera önskad utdelningsinkomst per år är betydligt längre vid en högre direktavkastning. För att nå mitt kortsiktiga mål på 120 000 kr i utdelningar per år krävs det en portfölj på 1,7 MSEK vid en direktavkastning på 7 % medan portföljen behöver vara 3 MSEK om direktavkastningen istället är 4 %. Tiden det tar att bygga upp en utdelningsportfölj värd 1,7 MSEK är givetvis betydligt kortare än tiden det tar att bygga upp en utdelningsportfölj värd 3 MSEK.
/InkomstInvesteraren
Kommentarer
Skicka en kommentar