Mitt kortsiktiga mål och investeringsstrategi

Mitt kortsiktiga mål

Mitt mål är att så snabbt som möjligt uppnå 120 000 kr i utdelningsinkomster/år, alltså i snitt 10 000 kr i utdelningsinkomst/månad. Detta skulle exempelvis täcka mina månatliga fasta kostnader + amorteringar på bolån och CSN-lån. Utdelningsinkomsterna ska uppnås genom att både investera i bolag med stabil utdelningstillväxt och i bolag med hög direktavkastning, dessa kallar jag övergripande de två huvudkategorierna av utdelningsaktier. Mitt främsta fokus är dock att generera en hög direktavkastning idag - inte om 15 år, vilket gör att mitt fokus är aktier med hög direktavkastning idag. Det man på engelska kallar high yield.  

16 kategorier av utdelningsaktier

De två huvudkategorierna av utdelningsaktier kan vidare delas in 16 underkategorier, allts åtta i respektive huvudkategorier. Totalt sett har jag och kommer i fortsättningen alltså investera i dessa 16 olika kategorier av aktier, vilka framgår nedan i bokstavsordning. Inom parentes anger jag vilken av de två huvudkategorierna ovan jag anser att de tillhör. Självklart kan enskilda bolag inom respektive underkategori anses tillhöra de andra kategorin. Men genom att göra denna indelning är det betydligt enklare för mig att ha en överblick och bevaka bolagen.  

• Bank, Finans, Försäkring (låg direktavkastning, hög utdelningstillväxt)
• BDC (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• Energi, Råvaror, Allmännytta (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• Hälsa (låg direktavkastning, hög utdelningstillväxt)
• Fastighetsbolag (låg direktavkastning, hög utdelningstillväxt)
• Industri (låg direktavkastning, hög utdelningstillväxt)
• Investmentbolag (låg direktavkastning, hög utdelningstillväxt)
• Konsument cyklisk (låg direktavkastning, hög utdelningstillväxt)
• Konsument stabil (hög utdelningstillväxt)
• Månadsutdelare (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• Preferens (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• REIT (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• Split Share (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• Teknologi (hög utdelningstillväxt)
• Teleoperatör (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)
• Tobak (hög direktavkastning, låg utdelningstillväxt)

De 16 kategorierna ovan medför att jag har en bred riskspridning. Kategorierna innehåller allt mellan ett fåtal aktier, som ex kategorin Tobak med sina 6 olika aktier, medan kategorin REITs består av mer än 40 olika aktier. För mer information om respektive kategori av aktier samt för att se vilka bolag som finns på respektive bevakningslista kan du klicka på kategorierna ovan eller sidorna till höger. 

 

Direktavkastning och utdelningstillväxt

Ser vi till direktavkastningen, vilket alltså är utdelningen i förhållande till aktiekursen och anges i procent, så sträcker den sig mellan 2 % i genomsnitt i kategorin Teknologi till 10 % i genomsnitt i kategorin BDC. Förenklat kan man tänka att direktavkastningen är en "ränta" man som aktieägare får varje år på sin aktieinvestering. Utdelningstillväxten i kategorin Teknologi är hög, i snitt kanske kring 12 %, men den är låg eller obefintlig i exempelvis kategorin BDC. Genom att kombinera de båda huvudkategorierna får jag både aktier med hög direktavkastning idag, vilket ger ett stort kassaflöde in i portföljen varje månad redan nu som i sin tur kan återinvesteras i fler utdelningsaktier som genererar ännu mer utdelning i framtiden, och även aktier med hög utdelningstillväxt vilket gör att utdelningen snabbt ökar från dagens låga nivåer.

Om en aktie har en utdelningstillväxt på 19 % per år så fördubblas utdelningen på 4 år. Efter 8 år har utdelningen fyrdubblats och efter 12 år har utdelningen åttafaldigt. Om vi tar som ett exempel att en aktie kostar 100 kr och delar ut 1,7 kr per år så innebär det att direktavkastningen just nu är 1,7 %. Det är en låg direktavkastning och väldigt mycket pengar skulle krävas för att få 120 000 kr i utdelning per år. Avrundat innebär detta att efter 4 år är direktavkastningen på den ursprungliga investeringen 3,4 %. Efter 8 år är den 6,8 % och efter 12 år är den 13,6 %. Fortsätter det på samma sätt vart fjärde år kommer direktavkastningen på den ursprungliga investeringen vara hela 54,4 % 20 år efter investeringen. En aktie som har en väldigt hög direktavkastning idag på säg 10 % men utan utdelningstillväxt kommer även om 20 år dela ut 10 % om allt är oförändrat. Det är alltså väldigt viktigt att väga in utdelningstillväxten och tiden för att inte bara direkt avfärda aktier med låg direktavkastning.

För att generera en hög utdelning idag, vilket är det jag fokuserar på, väljer jag främst att köp aktier med hög direktavkastning, gärna 6 % eller högre. För att få 120 000 kr i utdelningar per år krävs en portfölj på drygt 1 700 000 kr vid en snittdirektavkastning på 7 %. Vid en direktavkastning på hälften, alltså 3,5 % krävs en dubbelt så stor portfölj, alltså drygt 3 400 000 kr. En portfölj som består av aktier med riktigt hög direktavkastning, säg 10 %, så krävs en portfölj på 1 200 000 kr för att generera 120 000 kr/år i utdelningar. Dock finns det många risker med att bra söka sig till de aktier som har högst direktavkastning. 

 

Utdelningsfällor

Se upp för utdelningsfällor. En hög direktavkastning är oftast en fälla som riskerar att straffa dig, så sök inte upp de aktierna med högst direktavkastning och investera alla pengar i dessa. Det finns i 9 fall av 10 en anledning till att direktavkastningen är så hög som den är, eftersom direktavkastningen är en funktion av utdelningen i relation aktiekursen. En anledning till att direktavkastningen är hög kan alltså vara att kursen har sjunkit kraftigt. Om börsen överlag sjunkit så är det kanske ingen större fara, men om aktien sjunkit betydligt mer än index eller branschen är det troligen någon anledning till det som kan innebära att utdelningen är i fara. Som inkomstinvesterare bryr jag mig inte så mycket om hur kursen utvecklas, eftersom det är utdelningarna som genererar kassaflödet varje månad. Min plan är att äga aktierna "för evigt" och inkassera utdelningarna, som i sin tur kan sättas i arbete genom att investera i ännu fler utdelningsaktier. Det viktig är därför att utdelningen inte sänks eller helt ställs in i de bolag jar väljer att investera i. Om utdelningen har sänkts är detta ett starkt varningstecken på ett bolag som ska undvikas. 

Som ett exempel på en utdelningsfälla kan vi ta en aktie som för tre år sedan stod i 100 kr. Utdelningen var då 50 öre per månad. Det betyder 6 kr per år och således 6 % i direktavkastningen. Nu när du letar aktier med hög direktavkasnting ser du att direktavkastningen är hela 15 %. Du tänker att detta är ett optimalt tillfälle att köpa en stor post. För att generera 10 000 kr i månaden behöver du endast investera 800 000 kr (800 000*0,15=120 000). 

Som så ofta annars gäller att om något verkar för bra för att vara sant så är det ofta det. Vad som har hänt med bolaget ser vi ofta genom att studera lite historik. Kursen i detta exempel är idag 30 kr, varje år de senaste 3 åren har kursen stadigt sjunkit, medan aktiemarknaden har gått upp 10 % - vilket är ett stort varningstecken. Utdelningen är idag 37,5 öre per månad, och har alltså sjunkit från 50 öre för tre år sedan, till 47 öre för två år sedan och 41 öre förra året. När du zoomar ut ännu längre ser du att utdelningen för 7 år sedan var 75 öre per månad och kursen var 150 kr, alltså en direktavkastning på (0,75*12/150=6 %). Utdelningen per aktie har allts halverats på 7 år - inget jag skulle investera i alls. Dagens utdelning på 15 % verkar lockande, men de senaste 7 åren har utdelningen halverats och kursen sjunkit med 80 %. Ett bolag med den historiken går snabbt bort för mig, och min snabba analys blir att utdelningen troligen kommer sänkas igen. Det finns helt klart många bättre utdelningsaktier att välja mellan. 

Att aktiekursen sjunker är ett bra köptillfälle för en utdelningsinvesterare OM det är i kombination med en STABIL utdelning. Ett exempel på detta är Castellum, då en kursnedgång innebär en kraftigt ökad direktavkastning i en aktie med stabil och ökande utdelning. I år har bolaget höjt utdelningen 24 år i rad. Intressant nu i början av november 2022 är att Roger Akelius som tidigare under hösten köpte en stor post i bolaget precis gått ut och uttalat sig om att utdelningen måste sänkas eller slopas. Vi får se vad detta leder till, men jag absolut tror att det finns några baktankar från honom med detta uttalande, så det återstår att se vad som sker. Detta visar på att en utdelning aldrig kan tas för givet. Därför är min portfölj väldiversifierad gällande bolag, branscher, valutor och länder. Om ett bolag mot all förmodan ställer in utdelningen helt så vill jag helst inte att det påverkar min utdelningsinkomst mer än 1 %. Inget bolag får därför väga för stort i min portfölj.      

 

Sjunkande kurser - investera mer

Var glad när börsen sjunker. Det kan låta intuitivt fel, men när man bygger upp sin utdelningsportfölj är man nettoköpare och då vill man köpa sina aktier så billigt som möjligt. En aktie i Castellum är alltid en aktie i Castellum. På börsen svänger kursen upp och ner dagligen, och på längre sikt som månader och år kan svängningarna vara stora. 

Nu år 2022 är Castellums utdelning 1,9 kr per kvartal, vilket alltså blir 7,6 kr per år. Eftersom det har varit en skakig 10-månadersperiod på börsen, och egentligen 2,5 skakiga år sedan Corona bröt ut, så är det intressant att räkna på fördelen med att köpa aktier när kurserna är låga i stabila utdelningsbolag. Castellums aktiekurs har varit mellan 255 kr och 114 kr bara under det senaste året. Direktavkastningen har alltså varit så låg som 2,98 % vid en kurs på 255 kr och 6,67 % vid en kurs på 114 kr. 

Det finns alltså två starka fördelar med att köpa aktier i stabila bolag när kurserna är pressade, dels får man en högre direktavkastning och dels köper vi aktierna när det är rea, vilket ger en stor kurspotential. Om Castellums aktiekurs skulle stiga till 255 kr igen (vilket såklart inte är säkert och om så sker kan ta lång tid) innebär det en värdeuppgång på 124 % från kursen på 114 kr. Den som köpte aktien till kursen 255 kr har istället köpt aktien till en låg direktavkastning och samtidigt fått se en värdeminskning på 55 % ner till botten på 114 kr. Kom ihåg att en nedgång på 50 % kräver en uppgång på 100 % för att komma tillbaka till ursprungskursen. En nedgång på 75 % kräver en uppgång på 300 % för att komma tillbaka till ursprungskursen.

/InkomstInvesteraren